EU har förlorat anseende i världen


Av: Nathalie Besèr

2012-02-20 |

EU:s position som politisk och ekonomisk stormakt har försvagats avsevärt de senaste två åren. Unionen har gått från att ha varit en av problemlösarna i världen till att numera tillhöra problemen. 

 

Det är slutsatsen av den genomgång som tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR, gjort och som nyligen diskuterades på UI.

– Vi har förlorat en stor del av vårt anseende i världen. Inte bara på grund av finanskrisen, men också för att vi har haft en god relation till de idag fallna diktatorerna, sa biståndsminister Gunilla Carlsson i sitt inledningsanförande.

Rapporten ”ECFR:s Scorecard”, som är ett försök att uppskatta Europas roll och inflytande i världen, ger henne rätt. Genomgången visar att eurokrisen har lett till att EU förlorat inflytande och att unionen som modell inte längre är lika attraktiv att kopiera. Krisen har också gjort att EU haft svårt att uppfylla de löften som getts gentemot arabländerna och att unionen därför missat en chans att påverka utvecklingen där.

– Den arabiska våren är den största och viktigaste utvecklingen under 2011 och EU har helt klart missat ett givet tillfälle att vinna inflytande i arabvärlden och att hjälpa till i återuppbyggnaden av systemen, hävdade ECFR:s direktör Mark Leonard under seminariet.

Eurokrisen gör, enligt Mark Leonard, att utrikespolitiken blir allt mindre viktig för medlemsländerna och att vi kommer att se en åternationalisering av utrikespolitiken framöver.

Rapporten försöker också beräkna de enskilda ländernas betydelse i det spektrum av frågor som tillsammans utgör EU:s utrikespolitik. Mark Leonard påpekade att Tyskland klivit fram som ny ledare bland medlemsländerna. Något som enligt honom motsäger den traditionella bilden av den tyska stormakten som ett medlemsland som betalar mer än det kräver likvärdigt politiskt inflytande.

Sverige hamnar på en fjärdeplats när antalet specifika frågor i vilka medlemsländerna spelar en ledande roll summeras, berättade Mark Leonard.

Sverige har toppnoteringar i frågor som rör västra Balkan, Turkiet och det nya Östeuropa. Klimat, bistånd och krav på respekt för de mänskliga rättigheterna är arenor där Sverige står starkt. Dessutom har Sverige varit drivande i att förbättra relationen till Ryssland.

– Att vi har haft lättare att hantera Ryssland har med Sveriges geografiska läge och vår gemensamma historia att göra, sa Olof Ehrenkrona, utrikesminister Carl Bildts rådgivare.

Han förklarar Sveriges toppnotering med att vårt land inte drabbats lika hårt av eurokrisen. Det i sin tur beror, enligt Olof Ehrenkrona, på att vi inte är med i eurosamarbetet och att Sverige genomgick sin största kris som innebar en hel omstrukturering av systemet för 20 år sedan.

Sverige var ledare i elva av jämförelsevariablerna, fler än Italien och Spanien gemensamt. Björn Fägersten, forskare på UI, var inte imponerad över Sveriges position.

– Ledarskap är inte gratis. All forskning visar att detta är förbundet med investeringar i tid och pengar. Frågan är om det är så smart med tanke på att den gemensamma utrikespolitiken just nu är dysfunktionell. Vi kanske egentligen borde investera detta i andra internationella institutioner och organ, sa Fägersten och drog med sig skratt från både publiken och panelen.

Han menade att den mest slående poängen med rapporten var att Grekland, beroende av EU:s nödhjälp, tillåts vara en av de stora stoppklossarna i systemet:

– Jag tycker att det säger mycket om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik att ett land som Grekland, som står på randen till en ekonomisk kollaps, får lov att stoppa viktiga frågor som Syrien, Iran, Balkan och Turkiet. Frågor som spelar stor roll för EU:s enighet.

Text: Nathalie Besèr, rådgivare på UI.


Om UI-bloggen

Arkiv