Kan katolikerna avgöra USA-valet?


Av: Martin Gelin

2012-02-13 |

Mediebevakningen inför presidentvalet i höst fokuserar betydligt mer på ekonomi och utrikespolitik, än på de värdekonservativa strömningarna inne i landet – trots att dessa kan få stor betydelse för valets utgång.

I mycket av rapporteringen om presidentvalet i USA verkar det råda en tyst överenskommelse om att det är ekonomin som kommer att vara den avgörande valfrågan. Så är det förstås alltid. Ekonomin och jobben är sällan oviktiga frågor i presidentval, inte minst efter en sådan allvarlig kris som USA precis gått igenom.

Ekonomin och utrikespolitiken är ju också de frågor som man i Europa har lättast att engagera sig i. Men därmed finns det också en risk för att man övervärderar dessa områden, samtidigt som man underskattar de frågor som kan vara avgörande för en liten, men viktig, grupp väljare i amerikanska val: de värdekonservativa frågorna.

Något verkar nämligen ha förändrats i den politiska dynamiken i USA de senaste veckorna. Sakta men säkert börjar det dyka upp tecken på att ekonomin förbättras, att arbetslösheten minskar. Det är än så länge små tecken, men de har underminerat republikanernas attacker på Barack Obama som en katastrof för USA:s ekonomi.

Därmed justerar man fokus en aning och det är alltså ingen slump att vi under de senaste veckorna sett frågor om sexualpolitik, abort och preventivmedel smyga tillbaka på agendan. Ju bättre ekonomin går (eller "mindre dåligt", kanske man snarare bör säga) desto mer utrymme kommer dessa frågor att få.

I fokus står ett omdebatterat förslag från Obama-administrationen: man vill att de som är anställda av katolska institutioner ska ha rätt att få kostnaderna för preventivmedel och abort täckta av sina arbetsgivares sjukförsäkringar. Så fungerar det redan i de flesta delstater, men många konservativa ser det här som en "attack på religionsfriheten i USA", som presidentkandidaten Rick Santorum uttryckte det.

Wall Street Journals inflytelserika kolumnist Peggy Noonan, som var talskrivare åt Reagan och generellt är en nykter röst i den konservativa debatten, skrev en av de argaste krönikor hon skrivit på många år om detta ämne. Enligt Noonan, som själv är katolik, var Obamas förslag oförsvarbart. Tvärtom var det ett säkert sätt för honom att stöta bort katolska väljare, påstod hon. "Kanske har han redan förlorat valet", skrev Noonan.

Det var en alarmistisk reaktion, men man ska inte underskatta vikten av att en mängd värdekonservativa katoliker vänder Obama ryggen på grund av detta.

Framstående demokrater som vicepresident Joe Biden, Tim Kaine, Bill Nelson, liksom den före detta demokraten Joe Lieberman, har kritiserat förslaget. Joe Manchin, värdekonservativ demokrat i West Virginia, har varit ledande i kritiken mot Obama, sida vid sida med den republikanska senatorn Marco Rubio. Den konservativa tidskriften National Reviews redaktör Ramesh Ponnuru konstaterade nöjt i veckan att "republikanerna är enade i den här frågan, det är demokraterna som är splittrade".

Opinionsmätningar visar att det är ungefär lika många som stöder detta förslag som är emot det. Bland katoliker är aningen fler negativa. För Obama är det just dessa katoliker som kan avgöra valet. Många av dem är vit, lägre medelklass, bosatta i rostbältet, i viktiga vågmästardelstater som Ohio, Iowa, Virginia, Pennsylvania och New Hampshire. 54 procent av de katolska väljarna röstade på Obama 2008. Mycket tyder på att siffran kommer att vara något lägre i november 2012.

2004 vann George W Bush till viss del presidentvalet genom att lyfta fram de värdekonservativa frågorna – dessa frågor mobiliserade kärnväljarna i Ohio, delstaten som avgjorde valet.

Att värdekonservativa frågor åter står på agendan, att presidentkandidaterna inte bara talar om jobb och ekonomi, är också ett tecken på att Mitt Romneys status som naturlig segrare i republikanernas primärval är hotad. På den stora konservativa Washington-konferensen CPAC sade debattören Erick Erickson, som länge varit kritisk mot Romney: "Romneys främsta argument för att bli president är att han kan fixa ekonomin, men om ekonomin fixar sig själv har han inte längre något argument".

Än så länge förblir dessa frågor relativt perifera. Den svenska och europeiska mediebevakningen kommer att fortsätta fokusera på ekonomin, och möjligen Iran. Det bör den också göra. Men vill man veta vad som verkligen händer bland amerikanska väljare måste man även hålla ett öga på de värdekonservativa frågorna. I synnerhet om ekonomin faktiskt förbättras.


Text: Martin Gelin, journalist i USA, författare till boken "Det amerikanska löftet – Barack Obamas väg till Vita Huset".

Tips: Martin Gelin twittrar under namnet @M_Gelin.



Om UI-bloggen

Arkiv