”Jag är innerst inne mycket finländsk”


Av: Anna Lantz

2012-02-10 |

Finlands nyvalda president heter Sauli Niinistö. Men valresultatet är inte enbart en framgång för honom och hans konservativa Samlingsparti. Även Gröna förbundet och dess motkandidat, Pekka Haavisto, tillhör på sätt och vis valets vinnare.

– Finland är ett bättre land efter det här valresultatet, utbrast Ville Niinistö på klubb Tavastia i Helsingfors, där Gröna förbundet höll sin valvaka i söndags. 

Ville Niinistö är riksdagsledamot och ordförande för Gröna förbundet i Finland, och dessutom gift med Maria Wetterstrand, tidigare språkrör i det svenska Miljöpartiet. Han delar inte partitillhörighet, men likväl både efternamn och släktskap med den nya presidenten. Ville Niinistö är brorson till Sauli Niinistö – och han erkänner på valdagskvällen att han är stolt över sin farbror, om än närmast på ett personligt plan.

– Nu när den saken står klar kan jag också på min familjs vägnar glädjas åt Saulis framgång. Jag är övertygad om att även han blir en bra president, kommenterade Ville Niinistö valets utgång.

Stoltheten över morbroderns förstaplats kan nog inte mäta sig med den glädje Ville Niinistö känner inför valets silvermedaljör, partikamraten Pekka Haavisto.

Gröna förbundets kandidat Pekka Haavisto fick 37,4 procent av rösterna i presidentvalet – att jämföra med Sauli Niinistös 62,6 procent.

– Även Haavisto är en vinnare i detta val, menar bland andra Erkki Karvonen, professor i journalistik i Tammerfors och Uleåborg.

190x174 Pekka_HaavistoPekka Haavistos valkampanj har i finländska medier beskrivits som en stor framgång, både för honom själv och för Gröna förbundet, som fått många nya partimedlemmar och sympatisörer sedan kampanjen drog igång. Haavistos kampanj är enligt flera bedömare en unik företeelse i finländsk nutidshistoria. Den har av många liknats vid en folkrörelse, där flitigt nyttjande av sociala medier har varit en viktig ingrediens. I både svenska och finska medier har Haavistos öppenhet med sin homosexuella läggning beskrivits som ett minst sagt ovanligt inslag i finsk politik. 

Finlands utrikesminister, socialdemokraten Erkki Tuomioja, uttalade sitt stöd för Haavisto redan före valet. Även flertalet kulturpersonligheter, studenter och akademiker valde att stödja och engagera sig för den gröne kandidaten.

– Folkrörelsen tar inte slut här, intygade en uppsluppen kvinna på Gröna förbundets valvaka.

Inledningsvis var det få som stödde Pekka Haavisto. Endast fem procent av väljarna kunde tänka sig att rösta på honom inför första valomgången. Då var också kandidaterna fler. Men när det blev klart att han gått vidare till den andra valomgången ökade hans popularitet.

Den 1 mars i år tillträder den konservativa samlingspartisten Niinistö som Finlands nya president. Det är första gången på 30 år som landets statschef inte är socialdemokrat. Nu är både presidenten och statsministern från samma parti, vilket är ett tecken på att tidsandan har blivit alltmer gynnsam för borgerliga partier även i Finland. Samlingspartiet är numera landets största parti.

I och med den nya grundlagen från 2000 har presidenten mindre makt än tidigare. Därför har det finländska presidentskapet alltmer kommit att präglas av internationell representation, snarare än inrikespolitiskt deltagande. Det är regeringen (hallitus) som med stöd från en majoritet i riksdagen (eduskunta) verkställer politiken i landet. Den folkvalda presidenten (presidentti) lämnar formellt sitt parti och fungerar sedan som en partiöverskridande, enande politisk aktör. 

– Jag vill vara en president för hela folket, sade Sauli Niinistö i sitt tacktal på valdagskvällen och konstaterade:

– Jag är innerst inne mycket finländsk.

Enligt medie- och kommunikationsvetaren Anu Kantola vid Helsingfors universitet, söker man (!) i den finländska politiken gärna efter en stark fadersfigur. ”Man tänker att en stark ledare är som en herde som garanterar stabilitet och trygghet” analyserar Kantola. Sauli Niinistös massmediala image stämmer väl överens med bilden av hur en finländsk president bör vara.

De kosmopolitiska rösterna hamnade litet i skymundan efter förra årets uppmärksammade riksdagsval, då det populistiska partiet Sannfinländarna (Perussuomalaiset) propagerade för nationalism och EU-skepsis. Gröna förbundets Pekka Haavisto har beskrivits som den kandidat av de två konkurrerande som har bredast internationell erfarenhet. Han har arbetat som FN:s fredsförhandlare i bland annat Darfur och varit ordförande för Europeiska gröna partiet i Europaparlamentet. Trots det blir det alltså Samlingspartiets ordförande som nu får ta på dig rollen som Finlands röst i internationella sammanhang. Men även Niinistö säger sig vara internationalist och EU-vän.

För sex år sedan förlorade Sauli Niinistö presidentvalet mot Tarja Halonen. Efter den valförlusten spådde det svenskspråkiga Hufvudstadsbladet att Niinistös dagar var räknade: "Det är osannolikt att Niinistö själv kan dra fördel av sin framgång. Stafettpinnen i Samlingspartiet har förts över till en ny generation. Vid nästa presidentval är han 63 år gammal."

Den övertygelsen har Hufvudstadsbladets politiska kommentatorer nu fått ompröva. Dagen efter årets presidentval skrev tidningens chefredaktör, Jens Berg, en ny valanalys med reviderad slutknorr: ”Om sex år är Niinistö 69 år. Men det är inte åldern som avgör om han då ställer upp för omval.”

Men faktum kvarstår – motkandidaten Pekka Haavisto lyckades mobilisera helt nya väljargrupper och ålderskategorier som, i samklang med Hufvudstadsbladets analys för sex år sedan, räknade bort Sauli Niinistö.

Text: Anna Lantz, har en fil. kand. i statsvetenskap och socialantropologi från Stockholms universitet och studerar journalistik för akademiker på Södertörns högskola. Anna Lantz gör sin avslutande praktik på Utrikespolitiska institutet.


Om UI-bloggen

Arkiv