EU:s framtida utrikespolitik beror på eurons överlevnad


Av: Sara Westerberg

2012-12-19 |

Hanteringen av eurokrisen blir avgörande för hur Europas framtida utrikespolitik kommer att se ut. Och en fördjupning av EU:s politiska samarbete krävs för att rädda euron. Det hävdade Stefan Lehne, forskare vid tankesmedjan Carnegie Europe på ett seminarium på UI för några veckor sedan.

Tidigare Europarådsdirektör samt direktör för Österrikes Europa- och utrikesministerium, Stefan Lehne, är numera forskare vid Carnegie Europe i Bryssel med fokus på EU:s utrikespolitik sedan Lissabonavtalet. Med erfarenhet både inifrån och utifrån EU:s institutioner kom Lehne till UI för att tala om eurokrisens inverkan på EU:s utrikespolitik.

UI leder just nu arbetet att tillsammans med tre andra europeiska utrikespolitiska institut ta fram delar av en ny europeisk global strategi (EGS). Huruvida EU över huvud taget satsar på visionärt arbete om unionens externa relationer i kristider, och hur den ekonomiska krisen påverkar utrikespolitiken, var frågor som Stefan Lehne framhöll under sin presentation.

Lehne inledde med att konstatera att hans analys inte skulle bli optimistisk. Utrikespolitik var redan innan finanskrisen EU-samarbetets svagaste länk och en krisande ekonomi har direkta konsekvenser för utrikespolitiken. En av de mest kännbara följderna är att ambitionsnivån sänks när det gäller internationella frågor, att de nationella försvarsstyrkorna får mindre resurser samt att sammanhållningen brister och att allt mer av utrikespolitiken sköts av varje land för sig.

Vi kommer att få leva med krisen och dess efterverkningar i minst fem år till, förutspådde Lehne, och betonade att det politiska samarbetet måste fördjupas om eurosamarbetet ska överleva. Frågan är hur denna djupare samverkan ska se ut, och vad den får för konsekvenser för dynamiken mellan medlemsländerna.  ”grund fördjupning”, som Lehne kallar det, skulle innebära mer samarbete inom eurozonen och fortsatt samarbete inom Schengenområdet. Eventuellt skulle också försvarsfrågor och utrikespolitik kunna flyttas högre upp på agendan igen.

Det andra alternativet är betydligt starkare samarbete än vad vi har idag, vilket skulle skapa en tydligare skillnad mellan kärna och periferi, det vill säga en större klyfta mellan de länder som ingår i eurosamarbetet och de länder som står utanför. I denna dynamik skulle kärnländerna driva samarbetet vidare utan att vänta på det som sker i de medlemsländer som står utanför.

När man talar om EU:s kris och utrikespolitik är Storbritannien idag en nyckelaktör. Inget annat europeiskt land har mer att tillföra utrikespolitiken, konstaterade Lehne, som menade att Storbritannien är drivande i att påverka och formulera utrikespolitiska strategier och har verkliga ambitioner på området. Om Storbritannien skulle lämna unionen helt, skulle det få enorma konsekvenser för EU:s utrikespolitik, vilket skulle göra frågan om unionens integration än viktigare.

Britterna lär bara bli kvar inom EU om förändringarna stannar vid en ”grund fördjupning”. Skulle landet välja att stanna kvar i EU samarbetet trots stark fördjupning skulle det istället för vad man brukar kalla ”breddning och fördjupning”, leda till ”breddning och förskjutning ”, föreslog Lehne. 

Lehne avslutade med att ge ett par rekommendationer om vilka frågor som bör prioriteras i kristider. Att sammanföra migrations- och utrikespolitik är viktigt, menade han. Detta var avsikten i Lissabonfördraget, men det har inte förverkligats. Överlag måste EU arbeta mer för att implementera fördraget från 2009, hävdade han vidare. Små stater kan ha svårare att hävda sig i utrikespolitiska frågor i dagens system med en gemensam utrikesminister för EU, jämfört med det tidigare roterande värdskapet. Detta innebär bland annat att medlemsstaterna mer aktivt måste engagera sig i det nya utrikespolitiska organet, EU:s utrikestjänst EEAS.

Vad som händer i eurokrisens spår är förstås spekulation, tillade Lehne, men klart är att eurokrisen kommer att påverka EU:s utrikespolitik. Om krisen inte kan lösas dör den gemensamma utrikespolitiken med den, och överlever euron kommer EU:s utrikespolitik se helt annorlunda ut än den gör idag.

Text: Sara Westerberg, webbredaktör på UI med ansvar för projektet European Global Strategy:s hemsida, samt den engelskspråkiga delen av ui.se.

 


Om UI-bloggen

Arkiv