EU:s kris är också Norges


Av: Ulf Sverdrup

2012-12-10 |

Norge följer den europeiska krisen med intresse och oro. Det norska perspektivet har varit dubbelt. För det första har Norge följt Europa som deltagare. Norge är inte medlem i EU, men är ändå integrerat. Genom EES-avtalet är Norge en del av den inre marknaden, som avser fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, och vi har gemensamma regler inom konkurrens, offentlig upphandling och statligt stöd. Den norska ekonomin är faktiskt mer integrerad i EU än de flesta EU-länders.

I en omfattande utredning analyserades nyligen Norges förhållande till EU. Rapporten visade att en omfattande integration har skett samt att den norska ekonomin hade skördat stora vinster av samarbetet. Under de senaste 20 åren har Norge blivit europeiserat. Därför är den europeiska krisen också Norges.

För det andra har Norge följt Europa som en passiv åskådare. Den europeiska krisen har skapat ett stort ekonomiskt och psykologiskt avstånd mellan Norge och EU. I EU: s medlemsländer har man ägnat sig åt budgetåtstramning, åt att bekämpa arbetslösheten och att förhindra finansiell instabilitet.

Kontrasten mot Norge kunde inte ha varit större. Den norska petroleumbaserade ekonomin har hittills skyddat landet från kriser. Statliga utgifter ökar och de sociala förmånssystemen byggs fortfarande ut. Arbetslösheten är låg och det finns ännu betydande optimism. En av tre norrmän fick en bättre ekonomi förra året.

Vad som kommer att ske på lång sikt är svårt att säga säkert. Men vi ser några trender som är värda att titta närmare på.

Å ena sidan finns faktorer som talar för en form av gradvis avståndstagande. Norges förbindelser med EU baseras på lika regler och villkor. Ingen vet hur den europeiska krisen kommer att sluta, men det finns flera tecken på att Europa kommer att närma sig djupare integration, medan Norge kommer att vara mer tveksamt i sin anpassning.

Europa ses av vissa personer i Norge också som mindre viktigt. Våren 2012 ändrade de norska myndigheternas sin investeringsstrategi för statens pensionsfonder. Målet är att minska exponeringen i Europa och öka investeringarna i tillväxtekonomier. Samtidigt visar studier av norsk identitet att få norrmän ser Europa som en del av sin politiska identitet utan först och främst en plats för shopping och rekreation. Stödet för ett norskt medlemskap är rekordlågt och vi ser att de viktigaste aktörerna har en inställning till EU som går ut på att plocka russinen ur kakan.

Å andra sidan finns ett antal signaler som tyder på en tätare integration. Inom flera områden har Norge och EU ingått nya avtal. Genom EES-avtalet kommer en ständig ström av ny lagstiftning, ett inflöde som förefaller opåverkat av krisen. 

Undersökningar visar att det allmänna stödet för den befintliga formen av integration är stort. I höst ska den norska regeringen överlämna en rapport till stortinget om sin EU-politik. Det finns ingen anledning att vänta sig några större förändringar. Den kommer sannolikt att uttrycka en vilja till fortsatta avtal med EU och förorda en fortsatt långsiktig utveckling mot ett allt närmare samarbete med EU.

Text: Ulf Sverdrup, chef för NUPI, Norska institutet för internationella frågor. Texten har tidigare publicerats i Utrikespolitiska institutets prisbelönta tidskrift Internationella Studier.

Julklappstips: Ge bort en prenumeration på Internationella Studier, 4 nr för 180 kr.

 


Om UI-bloggen

Arkiv