Budgetkris hotar inför Irlands ordförandeskap


Av: Mikaela Hedborg

2012-11-20 |

Den 1 januari 2013 tar Irland för sjunde gången över ordförandeskapet i EU. De ekonomiska frågorna kommer med stor sannolikhet att fortsätta dominera den politiska agendan, men en redan ifrågasatt långtidsbudget för EU kan göra det svårare för Irland att driva sina egna frågor.

När Irlands EU-minister, Lucinda Creighton, besökte Utrikespolitiska institutet för ett tag sedan diskuterade hon såväl det rådande finansiella läget i Irland som vilka områden landet vill prioritera under sitt ordförandeskap.

Irland var det första landet inom EU som officiellt gick in i recession hösten 2008, och har sedan dess genomfört ett omfattande reformprogram med kraftiga besparingar. Kanske är det just detta som har styrt vilka frågor som Irland vill prioritera under sitt ordförandeskap; hållbar ekonomisk tillväxt, åtgärder som skapar jobb och stärkandet av EU:s globala konkurrenskraft. Men trots den optimistiska tonen kan det innebära trovärdighetsproblem när EU:s ordförandeskap de närmaste 1,5 året leds av länder som har stora ekonomiska problem (Irland och Litauen under 2013, Grekland under januari-juni 2014). Andra faktorer som kan överskugga det irländska ordförandeskapet är det förslag till budget för åren 2014–2020 som det nuvarande ordförandelandet Cypern lagt fram.

Budgetförslaget hann knappt börja debatteras innan flera EU-länder hotade att lägga in sitt veto (bland annat Storbritannien och Nederländerna). Både budgetens totala reformutrymme såväl som vilka områden som bör prioriteras ledde till heta diskussioner medlemsstaterna emellan, och dagstidningar bidrog flitigt med illustrationer som visade hur mycket varje medlemsstat fick tillbaka för varje inbetalad krona till EU (i form av bland annat jordbruksstöd och anslag från strukturfonder). Creighton betonade hur enormt gynnsamt det har varit för Irland att gå med i EU:

– Även om vi var en självständig stat var vi inte helt självständiga förrän vi gick med i EU, sade hon.

Om EU:s ledare inte kommer överens om en ny långtidsbudget innan Irland tar över ordförandeskapet tillämpas ett system med ”tillfälliga tolftedelar”. Detta innebär att den gamla budgeten rullar vidare månad för månad, något som inte nödvändigtvis behöver vara negativt enligt motståndare till det nya förslaget eftersom protesterna främst har gällt det faktum att EU:s nya budget har ett högre reformutrymme än de tidigare haft. På det kommande toppmötet 22-23 november avgörs budgetförslagets öde, och först därefter kan Irland på allvarbörja planera vad som ska prioriteras under den kommande ordförandeperioden.

Text: Mikaela Hedborg, forskningsassistent vid Utrikespolitiska institutet.

Tips: I UI Play kan du ta del av hela seminariet med Lucinda Creighton.

 


Om UI-bloggen

Arkiv