Island friskare efter krisen


Av: Arne Bengtsson

2012-11-14 |

Islänningarna har visserligen en lägre levnadsstandard i dag än före finanskrisen. Men de lever inte i lika hög grad på lån längre. Ekonomin är sundare och människorna friskare. Krisen har varit lärorik.

Island var den globala finanskrisens första offer. Ekonomin föll djupt och hårt hösten 2008. I dag har den vänt uppåt: turismen slår nya rekord, torskbeståndet är det största sedan 1985 och landet betalar av sina krislån i förtid.

Arbetslösheten är nere i 5 procent efter toppnoteringen på nära 12 procent 2010. Med en bättre arbetsmarknad ökar köpkraften, och folk kan betala av på sina lån igen.

När fastighetsmarknad och storbanker kollapsade hösten 2008 rasade kronans värde, företag gick i konkurs och islänningar förlorade arbete, inkomst och sparkapital. Men krisen fick islänningarna att leva sundare. De rökte mindre, drack inte så mycket alkohol och drog ned på sötsaker och skräpmat. Och så sov de mer.

En del flydde landet, men flykten var inte alls lika stor som den från Lettland under krisåren. 2008–2011 emigrerade lika många islänningar som under hela decenniet dessförinnan, cirka fem tusen människor. Det var mest unga familjer som gav sig av, främst till Norge, Danmark och Sverige. Islänningarna lär sig danska i grundskolan, från sjunde klass, om de inte väljer svenska eller norska.

Om den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta måste de priskänsliga huvudnäringarna gå bra. Aluminiumpriserna störtdök i slutet av 2008 men har sedan dess stigit. Turisterna har strömmat till när den isländska kronan blivit billig, och exportvärdet på fisk har ökat av samma orsak. Dessutom är fångsten av torsk och makrill god. Restriktiva fiskekvoter har skapat det största torskbeståndet sedan 1985. Havets rikedom och det hederliga gamla fisket tar över efter bankernas spruckna finansbubbla.

Före krisen hade många islänningar tagit stora lån i euro, dollar eller pund. När kronan föll hotade ekonomisk ruin i familjer som tvingades uppleva krympande löner och stigande priser. Men medan regeringen lät storbankerna gå omkull, beslöt man rädda husägare och företagare.

Trots budgetnedskärningar ökade regeringen de sociala utgifterna, och mycket stöd gick till låntagare i kris. Skattehöjningarna var progressiva, med minst börda på de mest utsatta. Arbetsmarknad och samhällsekonomi skulle ges förutsättningar för återhämtning. Och Island hade fördelen av ett nordiskt socialt trygghetssystem från början, till skillnad från Lettland. En annan skillnad var att Island kunde låta valutan flyta, som Sverige under 1990-talskrisen. Det drabbade konsumenterna men hjälpte exporten.

Mot valutaspekulation infördes strikt kapitalkontroll, som hindrar isländska företag att investera i utlandet. Samtidigt kan utländska investerare inte flytta sitt kapital från Island, vilket håller nya investerare borta.
IMF-lånen till Island 2008 var de första till ett västland på över 30 år. Nu betalar Island av i förväg till IMF, Sverige med flera och håller även på att reda upp konflikten med britter och holländare kring banken Icesave.

Ekonomin har stabiliserats, men framtiden är ändå osäker. Viljan att investera eller att betala skatt är svag i kristider. Och kronan är fortfarande skör. Isländska EU-anhängare anser att det bara är i EU och eurozonen som Island kan få en verkligt stabil ekonomi.

En av krisens politiska följder är att Island efter decennier av motstånd valt att ansöka om EU-medlemskap. Förhandlingar med Bryssel pågår sedan i juni 2011 och har löpt smidigt, eftersom Island genom EES-avtalet är väl EU-anpassat. Men motsättningar kring fiskerättigheterna återstår att lösa, och de är sprängstoff. Just nu ligger Island och EU i tvist om makrillkvoter. Ett avtal om EU-medlemskap måste dessutom godkännas i en folkomröstning, och majoriteten av islänningarna är negativ till ett EU-inträde.

I vår är det val till alltinget. Då blir EU-frågan riktigt het på Island.

Text: Arne Bengtsson, frilansskribent och medarbetare vid UI:s redaktion.

 

Tips:
Mer om Island hittar du i det nyutkomna paketet av Länder i fickformat - västra och södra Europa.


Om UI-bloggen

Arkiv