Estland kan stoppa Putins gasexportplan


Av: Per Jönsson

2012-10-29 |

I Rysslands lilla grannland Estland höjs nu tunga röster emot att nya ryska gasledningar ska dras på estnisk havsbotten.

”Säg blankt nej!” Så skarpt formulerade sig den estniske försvarsministern Urmas Reinsalu i ett offentligt brev häromdagen där han uppmanade sin regering att vägra gå med på rysk-tyska Nord Stream-projektets önskan om en tredje och fjärde gasrörledning genom Estlands ekonomiska havszon.

”Grundliga analyser av försvarsdepartementet och berörda fackorgan visar att Nord Streams planer på kartläggning av vår havsbotten, lika väl som utläggning och drift av rörledningar innebär en rad hot mot vår säkerhet”, skriver Reinsalu i brevet som rönt stor uppmärksamhet i de baltiska länderna och Ryssland.

Tydligare har knappast tidigare det officiella Estlands skepsis mot Rysslands expanderande planer på europeiskt naturgasherravälde uttryckts. Reinsalu, som också är ordförande för det tredje största partiet Fosterlandets och Res Publicas förbund, har tidigare uttryckt sig mycket skeptiskt mot Nord Streams planer på nya gasrörledningar genom estniskt vatten. Likaså har landets försvars- och underrättelseetablissemang från första början karaktäriserat hela Nord Stream-projektet som ett potentiellt strategiskt hot mot Estland.

Huvudskälet till den estniska oron är att ryska makthavare upprepade gånger har deklarerat Rysslands avsikt att ensidigt ingripa militärt om någon av dess strategiska gasrörledningar utsätts för hot. Det innebär, menar man från estniskt håll, att Moskva återigen betraktar Östersjön som ett ryskt innanhav med rätt för Ryssland att agera självsvåldigt med dess eget nationella egenintresse för ögonen. Vilket förstås utgör en utmaning mot flera Östersjöstrandstaters säkerhet.

Även andra farhågor än sådana specifikt estniska har riktats och riktas mot Nord Streams väldiga naturgasprojekt. Framför allt att det ger Putins Ryssland bättre trumf på hand när det gäller att manövrera besvärliga grannar – ”det nära utlandet”, med rysk geopolitisk jargong. Framför allt Ukraina har under flera år fått smaka på vad det kan innebära när rysk gas inte längre strömmar genom dess rörledningsnät till följd av meningsskiljaktigheter med Moskva.

Även på många håll inom EU ogillar man utbyggnaden av Nord Stream, och den samtidigt projekterade South Stream genom Svarta havet. Om Ryssland lyckas sy upp bland annat Tyskland och länder i Sydösteuropa att skriva nya gasleveranskontrakt riskerar det att göra EU onödigt beroende av Moskva för sin energiförsörjning. Och därmed ge dess president Vladimir Putin extra skjuts i hans ambitioner att åter bygga upp Ryssland till en oomstridd stormakt i Eurasien.

Ska lilla Estland lyckas sätta stopp, eller åtminstone käppar i hjulet, för sådana ryska storhetssträvanden? Sverige och Finland har inte velat eller vågat invända mot Nord Streams och Rysslands expansion i Östersjön. Det skulle kunna innebära en vändpunkt om Tallin säger blankt nej.

Text: Per Jönssson, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet.



Om UI-bloggen

Arkiv