Växande ideologiskt gap trots gemensamma värderingar


Av: Jan Joel Andersson

2012-10-02 |

Ordet kompromiss har blivit ett skällsord i amerikansk politik. Trots att både demokraterna och republikanerna säger sig vilja fokusera på att lösa konkreta problem är vägran att kompromissa ett stort hinder för att kunna åstadkomma konkreta resultat. Det är på många sätt märkligt då det finns en grundläggande enighet om många saker i USA.

De allra flesta amerikaner är positiva till låga skatter, fri företagsamhet, ett starkt försvar och är relativt religiösa. Skillnaderna mellan de båda partierna borde inte vara så stora. Det kan därför verka märkligt att det är så svårt att komma överens i Washington.

Enligt det respekterade Pew Research Centers mätningar har det amerikanska folkets åsikter och ideologiska värderingar varit relativt stabila under de senaste 25 åren. Det finns naturligtvis skillnader mellan män och kvinnor, vita och svarta, fattiga och rika, religiösa och icke-religiösa, men dessa är inte större idag än de var 1987 då man började mäta. Skillnaderna i åsikter och ideologiska värderingar mellan de båda stora partierna har dock drastiskt ökat och partitillhörighet övertrumfar nu alla andra faktorer som kön, ålder, klass eller etnisk bakgrund i vilka åsikter och ideologiska positioner en person intar. Nästan hela detta växande ideologiska gap mellan partierna har uppstått under George W. Bush och Barack Obama som presidenter.      

En viktig del av förklaringen till det ideologiska gapet mellan partierna är att de blivit mindre men också att valsystemet har lett partierna till att bli alltmer ideologiskt renodlade. Det republikanska partiet domineras idag av självidentifierade konservativa medan en liten men växande andel demokrater kallar sig liberala. Den största förändringen har skett inom det republikanska partiet som kraftigt svängt åt höger där antalet som beskriver sig som konservativa republikaner nu är dubbelt så stort som de som beskriver sig som moderata republikaner. Skillnaderna mellan partierna är störst i frågor som vilket ansvar staten har att hjälpa fattiga och svaga i samhället, fackliga rättigheter och miljöfrågor. I samtliga dessa frågor har republikanernas kärnväljare blivit betydligt mer minimalistiska i sin syn på vad de anser staten skall göra och andelen republikaner som anser att staten har ett ansvar för att hjälpa de fattiga är den lägsta på 25 år. Demokratiska väljare har i sin tur blivit mer socialliberala och sekulära.  

En annan del av förklaringen till det växande ideologiska gapet mellan partierna är framväxten av vad som kan beskrivas som två parallella nyhetssvärldar i USA. I den ena världen finns de traditionella tv-kanalerna ABC, NBC, CBS och CNN. I den andra finns tv-kanalen Fox News och högerorienterad åsiktsradio. Under lång tid hade alla de stora tv-kanalerna i princip samma nyheter i sina nyhetsprogram vilket betydde att alla amerikaner hade en någorlunda samstämmig bild av vad som hände i USA och världen oavsett vilken kanal man tittade på. När Fox News växte fram på 2000-talet ändrades detta. Enligt Fox News ägare Rupert Murdoch domineras den traditionella medieeliten av vänsterliberala journalister som sätter den politiska agendan. Fox News skall därför även ge den andra sidan röst och har blivit mycket populär.

Idag är Fox News den klart största enskilda nyhetskanalen i USA. Även om Fox News bedyrar att deras nyhetsrapportering och deras åsiktsprogram inte har kontakt med varandra anses både kanalen och nyhetssändningarna vara utpräglat konservativa och republikanska i sin linje. Ledande Tv-personligheter som Bill O'Reilly, Sean Hannity, Greta Van Susteren och förre Arkansasguvernören och tidigare presidentkandidaten Mike Huckabee ligger alla det republikanska partiet nära och har mycket populära åsiktsprogram fem dagar i veckan. Andra ledande republikaner som Sarah Palin och Newt Gingrich är eller har varit nära knutna till Fox. En av förklaringarna till Newt Gingrich förvånansvärt stora genomslag i de republikanska primärvalen berodde på att han var mer välkänd för republikanska kärnväljare från sin roll som kommentator i Fox News än som tidigare talman i Representanthuset i Kongressen. 

Uppdelningen i två olika medievärldar gör att det har blivit svårare att åstadkomma något politiskt i USA. I dag kan man få helt olika uppfattningar om ett politisk skeende om man tittar på NBC eller Fox News. Man kan därmed göra ett aktivt och ideologiskt styrt val av vilken nyhetsvärld man vill leva i. Det gör att det är väldigt svårt att debattera sakfrågor i amerikansk politik då det saknas en någorlunda gemensam beskrivning av hur världen ser ut och vad problemen består i.

Text: Jan Joel Andersson, Senior Research Fellow vid Utrikespolitiska institutet där han leder UI:s Nordamerikaprogram. Han är för närvarande Dragas Distinguished Visiting Professor vid Old Dominion University i Norfolk, Virginia och har sedan 1993 regelbundet besökt, bott och arbetat i USA.   

Tips: Texten är baserad på skriften ”Obamas USA eller Romneys?”, Världspolitikens Dagsfrågor nr 7-8, 2012. Läs också Jan Joel Anderssons artikel i Metro: Ny lag har förändrat USA-valets spelregler

 


Om UI-bloggen

Arkiv