Efter katastrofen: Japan idag


Av: Björn Jerdén

2012-01-25 |

– Trippelkatastrofen kan beskrivas med det japanska ordspråket ”ett getingstick i ett gråtande ansikte”, sade Richard Nakamura från Linnéuniversitetet i en diskussion på UI om Japan efter trippelkatastrofen.

Den 19 januari lanserades antologin Japan nu (Carlsson Bokförlag) på UI. Tre av medförfattarna, Richard Nakamura från Linnéuniversitetet, UI-forskaren Pia Moberg och Martin Nordeborg från Göteborgs universitet, diskuterade tillsammans med den talrika publiken olika aspekter av japansk politik, ekonomi, demografi och utbildning i kölvattnet av förra årets ”trippelkatastrof”.

”Ett getingstick i ett gråtande ansikte”
Richard Nakamura påminde om de ekonomiska och demografiska problem som Japan hade redan före jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan.
– Trippelkatastrofen kan beskrivas med det japanska ordspråket ”ett getingstick i ett gråtande ansikte”, sade han. 

En av källorna till huvudvärk är den högt värderade yenen. Efter katastrofen följde naturligt nog en realisering av utländska tillgångar. Japanska företag sålde tillgångar utomlands, både fysiska tillgångar som tomter och fabriker och finansiella tillgångar som aktier och utländska obligationer, för att använda kapitalet till den akuta återuppbyggnaden av produktionsfaciliteterna hemma - vilket bidrog till yenens värdeökning mot andra valutor. Detta sammanföll med osäkerheten kring USA:s kreditvärdighet och skuldproblematiken i Europa. Bilden av yenen som en av de säkraste valutorna att investera i stärktes ytterligare under 2011. Värdet på valutan har därför rusat i höjden, till nackdel för Japans exportindustri.

Den japanska regeringen brottas också med allvarliga budgetproblem. Skatteintäkterna är långt ifrån tillräckliga. Staten tvingas därför till stora lån för att få budgeten att gå ihop. En fjärdedel av budgeten är idag vigd åt att betala av på statsskulden.

Nakamura anser att en ökning av skatteintäkterna är nödvändigt för att få bukt med problematiken.
- Skatten är helt enkelt för låg. Även om den nominella skatten är rätt hög finns det åtskilliga avdragsmöjligheter för både företag och privatpersoner. Regeringens förslag att öka momsen från 5 till 10 procent är inte tillräckligt. Det behövs en mer omfattande skatte- och pensionsreform, säger han.

En åldrande befolkning
Japan brottas också med en åldrande befolkning. Andelen personer i arbetsför ålder minskar stadigt.  Nakamura ser fyra potentiella lösningar på detta. Det första alternativet är en ökad arbetskrafstinvandring, vilket Nakamura själv förespråkar. Men det har visat sig svårt att genomföra.
– Det tycks delvis ha att göra med den generella attityden mot utlänningar. Det tar emot att till exempel låta utländska sjuksköterskor vårda japanska äldre, säger han. 

Ett andra alternativ är ökad användning av robotar inom till exempel äldrevård. Detta är något som redan genomförs i Japan. Ett tredje alternativ är ökat barnafödande.
– Det kanske låter drasiskt men japanerna behöver helt enkelt föda fler barn, säger Nakamura. 
Ett fjärde alternativ är, enligt Nakamura, att få ut fler kvinnor och äldre på arbetsmarknaden:
– Kvinnors incitament för att satsa på karriären är ofta små. Ett viktigt skäl är att Japan utövar sambeskattning. 

Förebilden Japan
Pia Moberg vill nyansera den ibland överdrivet dystra bilden av Japan.
– När man besöker Japan känns det knappast som ett land med allvarliga problem, menar hon.
Japan är ett välordnat land med låg brottslighet och hög livskvalitet. Tokyo har till exempel långt fler restauranger med Michelinstjärnor än New York och Paris. Detta reflekterar något som inte fångas av tillväxttal. 

Politisk pessimism
När Moberg för två och ett halvt år sedan intervjuade den dåvarande oppostionspolitikern Yoshihiko Noda andades han optimism. 
– Noda sade att bara hans parti Demokratiska partiet (DPJ) fick bort Liberaldemokratiska partiet (LDP) från makten så skulle de kunna tackla Japans långsiktiga problem, säger hon.

Men sedan DPJ väl kom till makten 2009 har detta visat sig vara en tuff uppgift. Partiet har misslyckats med att genomföra flera vallöften. Den inledande förhoppningen hos väljarna har tynat bort. Mitt i allt detta kom trippelkatastrofen som lök på laxen.

Noda blev själv premiärminister hösten 2011. Men han har tuffa strider framför sig under 2012, bland annat att få igenom omstridda skatteökningar. I bakhuvudet finns säkert också insikten om att hans två partivänner och företrädare Yukio Hatoyama och Naoto Kan båda tvingades avgå efter cirka ett år på posten.

200 förstörda skolor
Martin Nordeborg berättar om den japanska skolans centrala roll i samhället. 
– Skolan har varit en källa till trygghet i många lokalsamhällen, säger han.

Ungefär 200 skolor förstördes i katastrofen. Det japanska skolåret startar i april, vilket betydde att många skolor i de drabbade områdena öppnade igen redan en månad efter katastrofen.

– Det var viktigt att snabbt komma tillbaka till det normala. Över 1000 specialutbildade psykologer sändes till området och lärarna fick extra utbildning, säger Nordeborg.

Strid om den uppväxande generationen
På 1980- och 1990-talen började många i Japan ifrågasätta den förhärskande pedagogiken i landets skolsystem. Man efterlyste skolreformer för att fostra innovativa entreprenörer. Undervisning inriktad på problemlösning förordades istället för utantillinlärning. Flera reformer i denna riktning infördes i början på 00-talet. Bland annat slopas skolplikt på lördagar och tid för kärnämnen minskades till förmån för projektarbeten.

Men reformerna födde en motreaktion. Motståndarna menade att den traditionella pedagogikens fördelar hade nedvärderats. PISA-mätningar där Japan tappat i position till andra östasiatiska länder gav kritikerna vatten på sin kvarn. Flera av de tidigare reformerna har nu dragits tillbaka.

Japans demografiska utveckling gör sig även påmind inom utbildningsområdet. Minskade barnkullar leder till ett lägre antal sökande till högskolan. Detta har fått många skolor att sänka inträdeskraven. Incitamenten att studera hårt har därmed minskat.

Text:
Björn Jerdén är medarbetare på UI och doktorand i statsvetenskap, Stockholms universitet.

Tips: 
Här kan du läsa mer om  och beställa den diskuterade boken: Japan nu: strömningar och perspektiv, utgiven av Carlssons bokförlag. Redaktörer är UI-forskarna  Linus Hagström och Pia Moberg.

Mer om Japan hittar du också i landguiden.se.


Om UI-bloggen

Arkiv