Samordning av bistånd avgörande för Afrikas horn


Av: Elin Rappe

2012-01-02 |

4 miljoner människor på Afrikas horn behöver akut hjälp för att undgå svält i en av de största humanitära katastroferna i världen. Men problemet består inte i brist på biståndspengar utan i svårigheterna med att arbeta tillsammans och att komma tillrätta med de grundproblem som orsakat denna situation. Vikten av samordning av biståndet så att varje skickad dollar används på bästa sätt och fokus på länders lokala kapacitet blir allt viktigare politiska mål för givarländer i västvärlden som i kärvare ekonomiska tider behöver kunna motivera biståndet för sina skattebetalare.

Den ekonomiska oron i världen har inte medfört någon minskad villighet att ge. Det avgörande för hur många liv som kan räddas i en situation som den som råder på Afrikas horn är istället givarländers och hjälporganisationers förmåga att arbeta ihop effektivt. Men samordning är långt ifrån något enkelt. Långsiktigt stöd till drabbade områden, som tar itu med de bakomliggande problemen, är därför av stor vikt. Det sa Valerie Amos, chef för OCHA, FN:s organ för samordning av humantärt stöd när hon i december besökte Utrikespolitiska institutet och diskuterade situationen på Afrikas horn med biståndsminister Gunilla Carlsson, Röda Korsets ordförande Eva von Oelreich och Pia Prytz Phiri, regional samordnare vid UNHCR.

Både Valerie Amos och Gunilla Carlsson betonade gång på gång betydelsen av att ta itu med de grundproblem som orsakat denna svältkatastrof. Det gäller att inte lämna katastrofområden när nyhetsbolagens kameror avlägsnar sig från platsen. En av grundorsakerna är översvämningar och här spelar klimatförändringar en stor roll. Klimatförändringar har drabbat regionen hårt.

Biståndsminister Gunilla Carlsson menade att situationen på Afrikas horn i dag är mycket lik situationen 2006. Problematiken är också komplex. Svältkatastrofen berör exempelvis fler länder än bara Somalia, bland dessa Eritrea. Det är också viktigt att förstå skiftet inom området. Länderna präglas av snabb urbanisering samtidigt som arbetslösheten är hög och området är hårt drabbat av klimatförändringar.
- Klimathotet är väldigt reellt i området, underströk Valerie Amos.

Både Gunilla Carlsson och Valerie Amos lyfte fram bristen på vilja till politiska lösningar som en av de viktigaste orsakerna till den svåra humantära situationen. Erfarenheter från länder som Kenya och Etiopien har visat att torka inte behöver vara synonymt med svält. Gunilla Carlsson sa att befolkningen i det här området inte kommer att slippa utsättas för svält förrän ledarna i regionen börjar ta sitt ansvar och underströk vikten av politiska lösningar för att uppnå försoning.
- Förändringen av situationen måste vara politisk, underströk Gunilla Carlsson.

Valerie Amos höll med:
- Politiska lösningar är viktigt. Man arbetar redan på det men man behöver fortsätta detta arbete. De viktigaste orsakerna till situationen på Afrikas horn i dag är svagt ledarskap och realpolitik.
Valerie Amos framhöll vikten av ledarskap som prioriterar utbildning, jordbruk och sociala åtaganden istället för försvar och säkerhet. Även Pia Prytz Phiri vid UNHCR instämde i betydelsen av ledarskap som prioriterar befolkningens bästa. UNHCR:s upplevelse är att samarbetsförmågan mellan olika organisationer i området har förbättrats avsevärt de senaste åren.

Eva von Oelreich, Röda Korsets ordförande, betonade att det är viktigt att inte begränsas av territoriella gränser vid humanitära katastrofer som den på Afrikas horn och framhöll betydelsen av att bygga upp institutioner i dessa länder och lokal kapacitet. Den kenyanska delen av Röda Korset har exempelvis vuxit sig stark på senare år och uträttat mycket viktigt arbete. Att lokal kapacitet i allt högre utsträckning bör användas var även något som Gunilla Carlsson och Valerie Amos framhöll. FN har på grund av säkerhetsläget endast möjlighet att arbeta i vissa delar av Somalia och Valerie Amos förklarade att detta arbete är helt beroende av lokalanställd personal.
- Det viktiga är att skapa lokal kapacitet. Det behövs inte nödvändigtvis mer hjälp/hjälpstyrkor utifrån, utan lokalt. Det är viktigt att vi satsar på att bygga lokala ekonomier. Detta utgör ett systemskifte, sa Valerie Amos.
Gunilla Carlsson instämde och menade att det även för skattebetalare på hemmaplan i Sverige är viktigt att den svenska regeringen är tydlig med att man vill se politiska lösningar som tar itu med de grundproblem som har orsakat situationen på Afrikas horn, problem som översvämningar. En annan aspekt som är viktigt att arbeta med är fred och säkerhet i regionen. Fenomen som sjöröveri, vilket har ökat de senaste åren i vattnet utanför Afrikas horn, har inte uppstått utan anledning, detta är kopplat till det svåra säkerhetsläget och ekonomiska läget i regionen.

Gunilla Carlsson påpekade vid seminariets efterföljande frågestund att mycket bra arbete pågår inom den Afrikanska Unionen. Biståndsministern framhöll att Afrikanska Unionen fortfarande är en ny organisation som i framtiden förhoppningsvis kommer att kunna göra ännu mer. Men mot bakgrund av svårigheterna inom EU att hitta en fungerande samarbetsstruktur är det lätt att förstå att det tar tid att arbeta fram en organisation som fungerar fullt ut. Gunilla Carlsson underströk därför att det är viktigt att ge regionala aktörer som Afrikanska Unionen utrymme att växa.
- Det är viktigt att de blir respekterade. Just därför kommer vi inte att se några svenska soldater på gatorna i Mogadishu, förklarade Gunilla Carlsson.
I förlängningen tror Gunilla Carlsson att organisationen kan spela en viktig roll för att stärka skolor, utbildning och kvinnors rättigheter i hela regionen.

Vikten av att stödja lokal kapacitet och regionalt samarbete har alltså blivit ett allt viktigare biståndspolitiskt mål. Exakt i hur hög grad denna förändring beror på den ekonomiska krisen i Europa, vilket har gjort det allt viktigare för Europas regeringar att rättfärdiga stora budgetposter för sina skattebetalare, eller är grundat i ett systemskifte, baserat på forskning, är svårt att fastslå.

Text: Elin Rappe, projektsamordnare Utrikespolitiska institutet.

Tips: Titta på hela seminariet i UI: s You Tube-kanal:







Om UI-bloggen

Arkiv