Valet i Taiwan hårdbevakas av Kina - och USA


Av: Martina Johannesson

2012-01-13 |

Relationerna med Peking har blivit varmare, men ett skifte på presidentposten kan öka spänningarna.

Med pompa och ståt, fyrverkerier och militärparader firade Taiwan den 10 oktober både sin nationaldag och hundraårsjubileet av den kinesiska revolt som ledde till att Nationalistpartiet (Kuomintang) grundade Republiken Kina, som då omfattade hela Kina. 1949 flydde Chiang Kai-shek och hans Kuomintangregering till Taiwan.

I festligheterna deltog bland annat regeringsdelegationer från den krympande skara småländer i Afrika, Stilla havet och Latinamerika som ännu håller fast vid diplomatiska relationer med Taiwan framför det mäktiga Kina.
Bara 15 mil bort, på det kinesiska fastlandet, uppmärksammades samma hundraårsdag men här var det folkets seger mot den mångtusenåriga kejsardynastin Qing som stod i centrum. För Folkrepubliken Kina erkänner inte Taiwan som Republiken Kina utan anser att det är en kinesisk provins.

Vid firandet uppmanade Kinas president Hu Jintao till en återförening av Taiwan med fastlandet: ”Återförening med fredliga medel är det bästa sättet att värna om alla kinesers grundläggande intressen, även våra taiwanesiska kamraters.”

Men bakom orden finns ett påtagligt militärt hot: närmare 1500 missiler längs den kinesiska kusten är riktade mot Taiwan och 2005 antog Kina en lag som formellt gav landet rätt att ta till militära medel om Taiwan försökte förklara sig självständigt.

Taiwan viktigare för Kina
Men krigshotet har knappast varit mindre än idag. Efter fyra år med Ma Ying-jeou från Kuomintang som president har den taiwanesiska ekonomin knutits allt närmare Kinas och relationerna blivit vänskapligare. Ma vann en klar seger i presidentvalet 2008 gynnad av alla skandaler kring Chen Shui-bian från Demokratiska framstegspartiet (DPP), som idag avtjänar ett cirka tjugoårigt fängelsestraff för korruption. Kuomintang, som styrde Taiwan under ett halvsekel fram till år 2000, har dominerats av inflyttade kineser vilka har haft en kinesisk återförening som mål. DPP, som har sin väljarbas i söder bland infödda taiwaneser, har förespråkat att Taiwan inte bara ska agera som en egen stat utan även formellt utropa sig som självständigt. Det åttaåriga DPP-styret från år 2000 präglades av fientlig retorik och ansträngda relationer mellan Peking och Taiwan.

När president Ma den 14 januari kandiderar för en andra mandatperiod är hans främsta trumfkort det ökade utbytet med fastlandet genom ramavtalet för ekonomiskt samarbete (ECFA) från 2010. Genom detta sänks tullsatserna på flera hundra taiwanesiska varor i Kina och taiwanesiska företag har ökat sina investeringar på fastlandet. Utbytet med Kina gav Taiwans exportberoende ekonomi ett rejält uppsving, men från slutet av 2011 har tillväxten mattats av.

Även flygtrafiken har öppnats upp, idag går varje vecka 400 direktflyg till Kina och under 2011 fick kinesiska studenter tillåtelse att läsa vid taiwanesiska universitet. Antalet kinesiska turister har ökat sedan restriktionerna släppts och 1,6 miljoner väntas varje år komma till Taiwan, lockade av attraktioner som den idylliska sjön Sun Moon Lake i öns bergiga inre eller av shopping i den ultramoderna lyxgallerian som ligger i Taipei 101, världens ännu så länge näst högsta byggnad och en symbol för Taiwans betydelse i den globala ekonomin. Taiwan, som är en världsledande tillverkare av högteknologiska varor som halvledarkomponenter och datorskärmar, har idag världens fjärde största valutareserv och ligger på 16:e plats bland världens främsta exportländer.

Kina är idag Taiwans största investeringsmarknad och dess största handelspartner. Men KMT-ledningen har visat stor försiktighet när det gäller att öppna ekonomin för kinesers investeringar för att inte ge Kina allt för stort inflytande. Man har velat balansera ECFA med frihandelsöverenskommelser med andra länder, förhandlingarna med Singapore uppges vara långt framskridna. Peking har traditionellt stoppat sådana avtal, men efter att ECFA-avtalet blev klart har Taiwan hoppats på en ändring. Samtidigt har också den taiwanesiska ekonomin blivit viktigare för Kina. Idag bor omkring en miljon taiwaneser i Kina och 70 000 taiwanesiska företag verkar där.

Men DPP har hävdat att beroendet av fastlandet redan är för stort – och att Taiwan riskerar att uppslukas. Partiet har kritiserat Ma för att ha sålt ut Taiwans suveränitet.
En förutsättning för ECFA-avtalet var från Kinas sida att parterna utgick från en överenskommelse från 1992 om att det bara finns ett Kina - att de sedan har olika tolkningar av vad detta innebär valde de att blunda för. Men för att garantera taiwanesernas önskan, som den visat sig i opinionsmätningar, om att tills vidare hålla fast vid det rådande läget mellan Taiwan och Kina lanserade KMT-administrationen sin så kallade nej-politik. Den innebär nej till återförening, nej till självständighet och nej till användande av våld.

Peking håller låg profil
Tsai Ing-wen, DPP:s kvinnliga partiordförande och Ma Ying-jeous huvudmotståndare i presidentvalet, har valt en mjukare inställning till fastlandet än Chen Shui-bian. Hon understryker vikten av fredliga relationer och har även talat om att organisera en folkomröstning om förhandlingarna med fastlandet om partiet kommer till makten. Men DPP har varit tyst om hur det kommer att ställa sig till ”ett Kina-principen”, vilket vållat irritation i Peking, som kräver att den upprätthålls om affärer ska kunna göras.

För Kinas ledare är målet att det ökande utbytet ska ge taiwaneserna förtroende för fastlandet så att de inser att det bästa vore en återförening enligt samma formel som den som gäller för Hongkong – det vill säga ett land, två system. Vis av erfarenheterna från tidigare val, där Kinas uttalade stöd för KMT har gett DPP medvind, har Peking valt att hålla en låg profil inför det kommande valet.

Jämnt på upploppet
Även USA tros förorda Ma som president och de varmare förbindelserna över Taiwansundet har tagits emot med lättnad i Vita huset. Enligt en särskild lag från 1979 ska USA skydda Taiwan i händelse av en militär konflikt. USA:s vapenförsäljning till Taiwan har dock lett till skarpa protester från Kina. I början av 2010 frös Kina militärt samarbete med USA efter beskedet om att Taiwan skulle få köpa nya avancerade vapen. När USA i september i år tillkännagav nya vapenleveranser fick Taiwan hålla till godo med en uppgradering av 145 äldre F16-stridsflygplan istället för de 66 nya F16-plan som man helst hade önskat. Att man från amerikansk sida inte ville stöta sig alltför mycket med Kina var uppenbart. Men nya stridsflygplan skulle inte förändra militärbalansen vid Taiwansundet.  Taiwans mål är i första hand att ha ett tillräckligt starkt försvar för att avskräcka från anfall.

Opinionsmätningar inför presidentvalet visar på ett ganska jämnt läge mellan Tsai och president Ma. Att James Soong från småpartiet PFP, traditionellt allierat med KMT, också ställer upp kan ge Ma färre röster och gynna Tsai.

Hittills har ekonomi och välfärdsfrågor dominerat valkampanjen medan fastlandsrelationerna fått mindre uppmärksamhet än i tidigare val. Att skiljelinjerna mellan DPPs ”gröna” allians och KMTs ”blå” minskat sedan DPP delvis modifierat sin Kinapolitik är ett viktigt skäl. Om partiet kommer till makten skulle det knappast driva frågan om formell självständighet längre på grund av de risker det skulle innebära för relationerna med Kina. Det är dock troligt att ett maktskifte ändå skulle innebära att Peking ändrar sin Taiwanpolitik: kanske läggs ECFA samarbetet på is, kanske får nationalistiska falanger stöd för en hårdare Taiwanpolitik. Klart är att risken skulle vara stor för försämrade relationer och nya spänningar.

Skulle istället president Ma få förnyat förtroende från väljarna lär samarbetet med Kina växa. Peking kommer att pressa på för att även förhandlingar om återförening förs. Med tanke på Taiwans växande beroende av Kina kan det bli svårt för Ma att hålla emot. Men KMT har gjort klart att någon återförening inte kan bli av förrän demokrati införts i Kina och bara om taiwaneserna själva godkänt det. En förhoppning är att det växande utbytet ska göra att demokratiska värderingar i Taiwan sprids till fastlandet och bidrar till politiska reformer.

Text: Martina Johannesson, redaktör Utrikespolitiska institutet.

 

Tips: Läs mer om Taiwan i landguiden.se



Om UI-bloggen

Arkiv