Narkotikan finner nya marknader genom globala nätverk


Av: Ylva Johnson

2011-09-05 |

Parallellt med världshandeln utvecklas den illegala handeln. Med sofistikerade metoder utnyttjar de kriminella nätverken världshandelns globala flöden och transporter. På Internet, där narkotika ofta säljs tillsammans med medicinska läkemedel, håller gränsen mellan lagligt och olagligt på att suddas ut.

Jämfört med för tio år sedan använder kriminella grupper i en betydligt större usträckning sig av korruption som en renodlad affärsstrategi. Personer, myndigheter och i vissa fall hela länder, köps för att underlätta flöden av framför allt narkotika.

En annan skillnad är att hjärnorna bakom handeln ser annorlunda ut. Om huvudaktörerna för tio år sedan var mäktiga karteller arbetar dagens narkotikahandlare i marknadsdrivna och globaliserade nätverk. FN-organet UNODC, United Nations Office on Drugs and Crime, beskriver i en rapport hur lösa grupperingar på olika kontinenter sluter tillfälliga avtal och närmast kan liknas vid terroristceller i sitt sätt att organisera sig. 

– Till exempel avslöjade polisen i Sverige nyligen en droghärva där huvudmännen var svenska, där den ekonomiska controllern arbetade i Sydafrika och där drogerna tillverkades i en fabrik i Indien, men paketerades i Bulgarien, berättar Stewe Alm, strategisk analytiker på Rikskriminalens underrättelsesektion.

Enligt UNODC är narkotika fortfarande den största illegala globala handelsvaran, även om piratkopior av till exempel märkeskläder och läkemedel utgör en snabbt växande andel.

Att sätta några siffror på hur stora volymer det handlar om är naturligtvis svårt, men UNODC värderar försiktigt narkotikahandelns flöden till 300 miljarder amerikanska dollar, vilket i relation till andra länders BNP gör droghandeln till den 21:a största ekonomin i världen, något mindre än Sveriges.

UNODC uppskattar att 200 miljoner människor använder droger, varav 25 miljoner är fast i ett beroende. Handelns flöden styrs av marknadens efterfrågan som i sin tur påverkas av demografi, men också trender och kulturella mönster som globalt blir mer homogena. 

Till exempel tappar heroinet mark i en ungdomskultur där det är status att vara aktiv, välutbildad och att prestera.

 
– Ungdomar i Europa, USA och Japan efterfrågar i huvudsak kokain och syntetiska droger. Heroin har blivit en underklassdrog för dem som behöver fly verkligheten, men det finns fortfarande starka marknader i Ryssland och Iran, säger Stewe Alm.

I Ryssland kräver narkotikamissbruk 30 000–40 000 liv varje år, vilket är dubbelt så många som det antal soldater som årligen dödades under Sovjetunionens ockupation av Afghanistan på 1980-talet.

Förändrade handelsmönster
Eftersom narkotikahandeln verkar under marknadens lagar är den föränderlig och söker hela tiden öka sin lönsamhet. Gamla marknader blir mättade och nya uppstår. Det innebär att nya länder dras in i handel och produktion. 

Kokain, som står för den största delen av narkotikahandeln, produceras i huvudsak i Sydamerika. Den stora marknaden har länge varit USA, men där har efterfrågan avtagit. För att hitta nya marknader har handlarna dumpat priserna i Europa, där antalet användare har fördubblats på tio år. I Spanien och Storbritannien finns numera fler kokainmissbrukare per invånare än i USA. 

För att säkra transporter till den nya marknaden har nya nav i Västafrika etablerats, framför allt i Guinea-Bissau och Guinea. Kokainet lastas på skepp med reguljär handel från Sydafrika och transporteras via Algeriet, Marocko eller Libyen till Amsterdam, varifrån det skickas vidare ut i Europa. Enligt Europol håller nu även Sydafrika, Tanzania och Kenya på att etablera sig som transitländer för kokain till Europa. 

Vilka länder som blir transitländer avgörs av hur mottagliga de är för korruption, snarare än deras geografiska läge.


– De kriminella nätverken gör egen research kring vilka länder som är lätta att korrumpera och slår sig sedan in där. De behöver lagerlokaler och möjlighet att jobba i lugn och ro, förklarar Stewe Alm.

När det gäller heroin produceras 90 procent i Afghanistan. Drogen transporteras via Turkiet och Balkan till Västeuropa eller genom Tadzjikistan och Kirgizistan till Ryssland. För att producera heroin krävs stora mängder ättiksyraanhydrid, en kemikalie som smugglas in till Afghanistan från fabriker i framför allt Kina.

Amfetamin för den europeiska marknaden tillverkas i stor omfattning i Holland och Belgien, men de aktiva substanserna smugglas in från fabriker i huvudsak i Ryssland och Kina. Samma förhållanden gäller för många äldre illegala syntetiska droger som till exempel ecstasy. För den amerikanska marknaden pågår en omfattande tillverkning av metamfetamin i Mexiko.

Ett snabbt växande problem är marknaden över Internet för nya syntetiska droger. Här suddas gränserna mellan narkotikaklassade substanser och medicinska läkemedel ut. En stor del av dessa nya designade droger och läkemedel tillverkas i fabriker i Kina och Indien och skeppas via postförsändelser ut över hela världen. Bakom denna handel står inte sällan väletablerade och utbildade entreprenörer i Europa och USA, långt från schablonbilden av traditionella narkotikabossar.

– Handeln underblåses av att Kina och Indien på senare år har prioriterat ekonomisk utveckling framför kontroll av sina fabriker. Men de vill på inget vis kännas vid att de ligger bakom den här produktionen och blir mycket förnärmade när de pekas ut i internationella sammanhang, berättar Stewe Alm.

Nya medelklassmarknader
Enligt FN:s säkerhetsråd utgör narkotikahandeln ett allvarligt hot mot säkerhet och utveckling i delar av världen. En makroekonomisk studie som nyligen genomförts av två forskare vid Universita di Sassari i Italien visar att hög kriminell aktivitet fungerar som ett hårt skattetryck på ekonomin; den avskräcker inhemska och utländska investeringar, minskar företagens konkurrensförmåga och skapar osäkerhet och ineffektivitet i samhället.

Men narkotikahandeln föder föga oväntat också krig och väpnade konflikter, bland annat genom att underminera rättssystemet och väpnade gruppers vilja att komma till förhandlingsbordet. Vinster från narkotikahandeln används till vapeninköp och terrorism.

Särskilt utsatta är regioner där narkotikahandeln genom systematisk korruption tagit kontroll över hela samhällsapparaten, i vissa fall inklusive regeringen och militären. När kokainet möter konkurrens från billiga och lättåtkomliga syntetiska droger söker handlarna nya marknader. Och när tidigare utvecklingsländer blir medelinkomstländer uppstår en ny medelklass och nya konsumenter av narkotika.


– I Ryssland etablerar sig kokainet nu i medelklassen och Kina är en jättemarknad som väntar på exploatering, säger Stewe Alm.

På barer i Shanghai och Peking flödar redan det vita pulvret och i januari i år rapporterade kinesiska myndigheter att användningen av syntetiska droger ökar kraftigt.

Studier kopplar droger  till en urban och individualistisk livsstil. Det faktum att allt fler människor i världen flyttar in till städer talar för att även länder som Indien och en rad afrikanska stater på sikt kan bli intressanta marknader för narkotikahandlarna.

Piratkopior
De flesta piratkopior av till exempel skor och märkesväskor som beslagtas vid ­Europas gränser har producerats i Kina. Värdet uppskattas till 8 miljarder dollar varje år, enligt UNODC.

Trafficking
Handel med människor är ett globalt fenomen. UNODC har identifierat offer från 127 länder. Två tredjedelar av dem var kvinnor och 79 procent hade exploaterats sexuellt. Inom Europa uppskattar UNODC att 140 000 personer omfattas av handeln, som generar tre miljarder amerikanska dollar i vinst årligen. 70 000 nya offer tillkommer varje år, tendensen är stadig och visar inga tecken på att ge vika.

Smuggling av flyktingar
Antalet personer som smugglas över gränserna har ökat under 2000-talet, men minskade under finanskrisen 2009. Varje år smugglas omkring tre miljoner människor över gränsen från Latinamerika till USA. 90 procent av dem får hjälp av smugglare, som beräknas tjäna sju miljarder kronor om året på trafiken varje år. Till Europa kommer cirka ­­ 55 000 personer, som genererar en vinst på 150 miljoner kronor till sina smugglare.

Vapenhandel
Världens i särklass största exportör av illegala vapen är Ukraina. I landet finns omkring sju miljoner handeldvapen, vilket gör att Ukraina har världens tredje största vapenlager efter Ryssland och Kina. Samtidigt är armén liten, det går 54 vapen på varje soldat. Handeln är inte stadig utan blommar upp vid konflikter. Ukraina har bland annat exporterat vapen till Libyen, Tchad och Ekvatorialguinea. 

I Sydamerika är ett antal halvmilitära grupper inblandade i kokainhandeln. I Colombia, som är världens största producent av kokain, har vänstergerillan Farc kunnat finansiera sin krigföring med hjälp av inkomster från narkotikan. På senare år har gerillan trängts tillbaka. Samtidigt har det våld som följer i droghandelns spår i viss mån flyttats till transitländer som Ecuador och Venezuela, där antalet mord per invånare nu är bland de högsta i världen. Även i Mexiko är problemen stora.

I Guinea-Bissau, som har kallats för en ”narkostat”, beräknas handeln med kokain omsätta två miljarder dollar om året, vilket är mer än dubbelt så mycket som landets BNP. Det har spekulerats om att dubbelmorden på arméchefen Batista Tagme Na Wai och på presidenten João Bernardo ”Nino” Vieira 2009 hade kopplingar till narkotikahandeln. I Guinea organiserades droghandeln inom själva statsapparaten under framlidne presidenten Lansana Conté och hans son Ousmane. 2009 upptäcktes stora mängder kemikalier för framställning av ecstasy och för att raffinera kokain.

I Sierra Leone fick en minister avgå eftersom hans bror varit inblandad i ett beslag på omkring 600 kilo kokain på Lungiflygplatsen.

90 procent av allt heroin i världen kommer från Afghanistan och inkomster från opiumhandeln utgör en femtedel av landets BNP. 2009 odlades 99 procent av opiumet i sju provinser i syd och väst, men på senare tid rapporteras om odlingar även i nord och nordost, något som kan påverka säkerhetsläget för de svenska styrkorna i regionen. Taliban-rörelsen i Afghanistan tjänar enligt UNODC:s beräkningar minst 125 miljoner dollar om året på narkotikan genom skatter på produktionen.

Text: Ylva Johnson, redaktör, Utrikespolitiska institutet. Texten är hämtad ur tidskriften Internationella Studier nr. 2 2011, Tema: Världshandelns framitd.


 


Om UI-bloggen

Arkiv