Baltikum söker alltjämt trygghet


Av: Per Jönsson

2011-08-15 |

Hur kan Ryssland alltjämt vara farligt för de baltiska länderna? Håller EU och den europeiska modellen på att förlora sin dragningskraft 20 år efter Estlands, Lettlands och Litauens frigörelse från Sovjetväldet? Sådana känslor av osäkerhet i Baltikum var märkbara när bland andra utrikesminister Carl Bildt och Estlands tidigare premiärminister Mart Laar framträdde vid ett seminarium på Utrikespolitiska Institutet den 15 augusti.

Ännu två decennier efter att Estland, Lettland och Litauen vann självständighet från Sovjetunionen finns en utbredd känsla av osäkerhet i Baltikum om ländernas relationer till Ryssland respektive EU:s Europa.

- Hur är Ryssland farligt för Baltikum, om alls? Den frågan ställde Kadri Liik, senior forskare vid estniska Centrum för försvarsstudier, öppet vid ett jubileumsseminarium på Utrikespolitiska Institutet måndagen den 15 augusti: ”The Return of Freedom. Baltic-Russian Relations during the first years of independens”.  Jubileumsföremålet var de tre baltiska staternas frigörelse från Sovjetväldet för exakt 20 år sedan.

Att Liik över huvud taget uttalade en så känslig fråga var talande, och det präglade till stor del debatten på UI. Hon betonade själv att de baltiska länderna måste använda sina lukrativa affärskontakter med Ryssland på ett klokt sätt, underförstått med politiskt syftande förtecken. Hon nämnde också att man måste ta väl hand om de många kvarvarande ryssarna i Estland och grannländerna eftersom Ryssland självt inte bryr sig om dessa. Att kräva en offentlig rysk ursäkt för de 51 åren av ockupation gagnar knappast en normaliseringsprocess med Moskva - en minst sagt besvärlig grannstormakt till Baltikum och övriga Europa, sammanfattade Kadri Liik:


- Rysslands ledare vet inte alls vilket land det kommer att vara om ytterligare 20 år. Därför vet de inte heller vilket slags utrikespolitik Ryssland kommer att forma. Och därför är det svårt för omvärlden att veta hur man egentligen ska förhålla sig till Ryssland.


Tidigare ryske presidenten Boris Jeltsin hyllades av samtliga på UI-seminariet för sin roll vid Rysslands demokratisering och Baltikums frigörelse – utrikesminister Carl Bildt talade i nästan nostalgiska ordalag om Jeltsins symboliskt viktiga bestigande av en stridsvagn i Moskva i protest mot gammalkommunisternas korta och misslyckade kupp i augusti 1991.

Till Jeltsinhyllarna anslöt sig Estlands legendariske premiärminister efter befrielsen Mart Laar:


- Boris Jeltsin stod verkligen på vår sida i självständighetsfrågan. Men han var lite väl optimistisk om utvecklingen. Av många ryssar kallades Estland, Lettland och Litauen för ”fasciststater” eftersom man ansåg oss vara förrädare. Och då var det inte många som trodde att vi skulle överleva som självständiga stater. Men i dag har ryssarna lärt sig att Baltikums självständighet inte innebär några bekymmer för dem.

Chefredaktören för den ryska tidskriften ”Russia in Global Affairs” Fjodor Lukjanov påpekade att sedan det magiska ögonblicket för 20 år sedan har längtan efter en återupprättad stormakt i Sovjets efterföljd vuxit sig stark bland såväl ryssar som ryska politiker. Men han antydde samtidigt att Ryssland får något av ett frikort till sådan storpolitisk comeback genom att det europeiska EU-bygget håller på att försvagas eller rentav rämna:


- Förmodligen kommer EU att fragmenteras i flera regioner med olika ”europeiska modeller” och olika intressen gentemot Ryssland, vilket passar de nuvarande ledarna i Moskva utmärkt. EU:s integration har aldrig varit särskilt demokratisk, utan det har handlat om en Eliternas Union, som tills nu lyckats övertyga majoriteten av européerna om att deras så kallade europeiska modell gagnar kontinentens medborgare. Men den epoken ser nu ut att vara till ända. EU kommer aldrig att kunna ”project power”, det vill säga uppträda som en militär eller försvarspolitisk stormakt, och det passar förstås Ryssland ännu bättre.

Mest försiktig vid UI-seminariet, eller försiktigt optimistisk om framtiden för Baltikum och Ryssland, var den svenske utrikesministern. Carl Bildt slog fast att eftersom länderna i väst är rättsstater och deras ekonomiska utbyte med Ryssland hela tiden växer kommer också Ryssland att röra sig i riktning mot en rättsstat. Samtidigt har förhållandet mellan Polen och Ryssland de senaste åren blivit betydligt varmare, vilket enligt utrikesministern sannolikt kommer att smitta av sig på de baltisk-ryska relationerna.


Text: Per Jönsson, Associerad redaktör UI-bloggen.


Vill du se de olika deltagrnas tal/inlägg? Titta då på UI:s You Tube-kanal. Där har vi lagt ut filmade videoklipp från seminariet på UI den 15 augusti. Där kan du höra Carl Bildt, Mart Laar, Fjodor Lukjanov, Dzintra Bungs, Kadri Liik och Ramūnas Vilpišauskas.


 


Om UI-bloggen

Arkiv