Sydsudan får inte missa sitt unika tillfälle


Av: Margot Wallström

2011-07-28 |

Den nyblivna staten Sydsudans största utmaning blir att bekämpa straffrihet och utkräva ansvar för begångna sexuella övergrepp under inbördeskriget. Nu har landet ett unikt tillfälle att värna kvinnors rättigheter, skriver Margot Wallström.

Tidigare denna månad förklarade sig Sydsudan självständigt och blev därmed Afrikas nyaste nation. Utmaningarna landet står inför är enorma. 50 år av krig och konflikter har underminerat rättsstatens principer. Alltför många fall av missförhållanden och brott mot mänskliga rättigheter, däribland sexuellt våld, har fortfarande inte blivit föremål för utredning och ännu mindre lett till åtal eller fällande dom.

Konfliktrelaterat sexuellt våld har kallats historiens största tystnad. I Sydsudan liksom på annat håll i världen leder det sexuella våldet till stigmatisering och att offret förskjuts, till sjukdomar och att kvinnor inte längre kan få barn, till psykologiska problem och oönskad graviditet; det förstör hela samhällen. Det sexuella våldet håller byar gisslan genom att det skrämmer kvinnor från att delta i det offentliga livet och i näringslivet, från att hämta vatten och ved till att arbeta på fälten och på så sätt från att hjälpa till att försörja familjen. Det håller flickor borta från skolan och har förvärrat diskrimineringen av flickor och kvinnor.

I detta historiska ögonblick riktas världens blickar mot Sydsudan. Vi väntar förhoppningsfullt på att de nya institutioner som skapas kommer att bidra till att få ett slut på orättvisorna och förebygga sexuellt våld i framtiden.

I mars i år fick mitt kontor en officiell förfrågan från Sydsudans regering om hjälp att i författandet av en tillfällig grundlag särskilt fokusera på förebyggande och uppföljning av sexuellt våld. Grundlagen ska vara giltig under övergången till en ny och självständig stat och ett antal år framöver. FN:s säkerhetsrådsresolution 1888 från 2009 ger mig mandatet att skicka ett expertteam i frågor som rör rättssamhället för att göra just detta.

Expertteamet, som var den enda FN-representant regeringen bjudit in för detta ändamål, hade ett huvudsyfte med sitt besök – att tillvarata rättigheterna för människor som utsatts för sexuellt våld, vilket också innebär att ge Sydsudans myndigheter rekommendationer om förebyggande åtgärder. Teamet tittade särskilt på stadgan om mänskliga rättigheter, kvinnors deltagande i det offentliga och politiska livet samt rättssamhället och ansvarsutkrävande – alla mycket viktiga aspekter när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld. De individer som intervjuades betonade samtliga att våldtäkt under vapenhot är vanligt förekommande i Sydsudan, tätt följt av begränsad medvetenhet om individers rättigheter samt bristande rättvisa för offren.

När landet nu blivit självständigt och den tillfälliga konstitutionen antagits, vad hände med expertteamets rekommendationer? Vi var väl medvetna om att hålla våra förväntningar realistiska; att teamet över huvud taget bjöds in och inför den förestående självständigheten fick tid hos ett antal strängt upptagna ministrar och andra representanter för departement och myndigheter var en framgång i sig. Tittar man på slutversionen av den tillfälliga grundlagen tycks det som om endast ett fåtal av rekommendationerna accepterats. Regeringen har gjort väldigt klart vad som står högst på den nya statens dagordning: oljeintäkter, nationell säkerhet och maktfördelningen mellan olika nationella institutioner. Trots detta, här några exempel på vad teamet föreslog och vad resultatet blev:

• Expertteamet rekommenderade skrivning av grundlagen på ett sätt som garanterar att rättighetsstadgan alltid vinner företräde framför sedvänjor och traditioner som lagstiftningsprinciper, särskilt när det gäller sexuellt våld. Konstitutionen innehåller nu en ny formulering som inkluderar "skriven rätt” som giltig lagstiftning (utöver konstitutionen, traditioner och sedvanerätt). Även om detta är positivt innebär skrivningen en lucka som den permanenta konstitutionen absolut måste fylla för att garantera vad expertteamet föreslog.

• När det gäller kvinnors deltagande i det offentliga och politiska livet välkomnar jag att man medger att samhället är ojämlikt mellan kvinnor och män och därför öronmärker 25 procent av alla tjänster till kvinnor i lagstiftande och verkställande organ och myndigheter. Det första testet på att lagstiftningen tillämpas sker när nationella beredningar snart ska tillsättas, viktigast bland dessa den nationella konstitutionsöversynen, beredningen för översyn av Sydsudans lagstiftning samt den oberoende beredningen för de mänskliga rättigheterna.

• Det är glädjande att man i rättighetsstadgan antagit expertteamets rekommendation om en tydlig skrivning vad gäller villkorliga och ovillkorliga rättigheter, i enlighet med viktiga internationella och regionala stadgar för mänskliga rättigheter. Detta debatterades mycket i den lagstiftande församlingen eftersom oklarhet i frågan skulle kunna innebära att rättigheterna upphävs i samband med en nödsituation. Det står nu klart att presidenten, i enlighet med de rättigheter den tillfälliga konstitutionen ger honom, inte ska överträda sina befogenheter i frågor som gäller rätten till liv, förbud mot slaveri, förbud mot tortyr, rätten till icke-diskriminering på grundval av ras, kön eller religion, rätten till domstolsprövning och en rättssäker process.

• Det är också positivt att man inkluderat politisk opartiskhet samt rättsväsendets oberoende, särskilt dess ekonomiska oberoende, i landets rättsprinciper. Detta är särskilt viktigt i de fall före detta SPLA- eller SPLM-medlemmar anklagas för brott som rör sexuellt våld.

Sydsudans största utmaning blir att fortsätta att bekämpa straffrihet och se till att utkräva ansvar för sexuellt våld – såväl i det förgångna som i framtiden. Detta är särskilt viktigt när det gäller Sudanesiska folkets befrielsearmé (SPLA), nu en nationell armé, och hur man lever upp till den tillfälliga konstitutionens föreskrifter när det gäller att försvara civilbefolkningen.

Det är uppenbart att Sydsudan fortfarande har en väldigt lång väg att gå till exempel när det gäller jämlikhet och kvinnors deltagande, men kanske kan man i dag ändå tillåta sig en försiktig optimism.

Jag hoppas att processen som så småningom ska leda till en permanent grundlag blir öppnare och mer inkluderande. De olika kvinnogrupper som expertteamet talade med uttryckte vikten av att ge kvinnor en stark röst i denna process och föreslog att en kvinna leder konstitutionsöversynen. Genom att värna kvinnors rättigheter och särskilt genom att skydda dem från sexuellt våld kan Sydsudans regering skicka ett klart och tydligt budskap. Det är ett tillfälle man inte får missa.

Text: Margot Wallström, FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikt. Margot Walltsröm är också skribent för UI-bloggen. Alla skribenter ansvarar själva för sina texter.

Mer om situationen i Sydsudan hittar du i landguiden.se




Om UI-bloggen

Arkiv