Cyberrymden hotar både stater och individer


Av: Elin Rappe

2011-12-20 |

När Janet Napolitano, USA:s minister för inre säkerhet, besökte UI nyligen talade hon om vikten av att stater skyddar sig mot cyberangrepp. När en av världens främsta experter på internetfrihet, Robert Guerra gästade UI några veckor senare, framhöll han istället vikten av att individer skyddar sig på internet. Det senaste årets utveckling i Nordafrika och Mellanöstern har aktualiserat frågan kring internetfrihet och hur teknik kan användas i frihetsbegränsande syften.

 

Åtskilliga har hyllat ny teknik och forum som Twitter, Facebook och andra sociala medier som ett sätt för oppositionella i icke-demokratiska länder att utbyta information och idéer. De sociala mediernas roll för den arabiska våren 2011 har särskilt framhållits.

Samtidigt har spridningen av ny teknik medfört helt nya möjligheter för makthavare i diktaturer att övervaka sina invånare och spåra den kommunikation som sker via nätet. Att allt fler människor i dag har tillgång till mobiltelefoner innebär även risker, särskilt för dem som använder smarta telefoner med internetuppkoppling som registrerar information om var en person befinner sig när man skriver en Facebookstatus eller när man tar bilder. Många smarta telefoner har en standardinställning som innebär att information om plats lagras när man tar en bild med mobilens kamera – något som kan utgöra livsfara när uppgifterna hamnar i fel händer. Vad många inte känner till är att man med hjälp av enkel teknik i dag kan spåra både abonnemangsinnehavare och exakt den plats där en bild är tagen, så fort en bild laddas upp från en telefon till internet.

 

Att stater på ett enkelt sätt kan kontrollera sina invånare om de har tillgång till rätt sorts teknik är något som företag som exporterar teknik till andra länder måste bli medvetna om, betonade Robert Guerra, internationell expert på Internetfrihet och grundare av Freedom House Internet Freedom Program och senior rådgivare på Citizen Lab, Munk School of Global Affairs, när han medverkade vid ett seminarium kring situationen för de mänskliga rättigheterna i världen som Utrikespolitiska institutet nyligen anordnade ihop med Europaparlamentets informationskontor i Sverige:

 – Teknik kan användas i frihetsbegränsande syften. Säljer vi den till andra länder måste vi vara medvetna om vilka risker som finns,. Det är därför viktigt att vi diskuterar detta och får bättre förståelse för vad teknik som exporteras till icke-demokratiska stater kan användas till.

Guerra redogjorde för olika metoder som en stat kan använda sig av för att kontrollera sina medborgare. Ett vanligt sätt kan vara att sociala medier eller nätforum kräver en registrering för att man ska kunna utnyttja tjänsterna. Försöker man använda sig av ett alias stängs ens konto ned. Här är det avgörande var tillgången till informationen kring dessa användarkonton finns.

Något som Robert Guerra särskilt framhöll är vikten av att säkerställa ickestatliga organisationers (NGO) säkerhet vid internetanvändning:
– Teknik spelar en oerhörd viktig roll i dag. Att vara fri och att åtnjuta mänskliga fri- och rättigheter handlar även om att vara fri ”online”, sade han.

Det är viktigt att förstå att teknik både kan användas till bra och dåliga saker. Att utvecklingen går mot att allt fler tjänster i länder runt om i världen flyttas online, som registrering på internet för att en medborgare ska kunna utnyttja viktiga samhällsfunktioner som att rösta i val, innebär nya risker. Robert Guerra menade att det krävs gemensamma europeiska insatser för att stävja möjligheten för icke-demokratiska regimer att komma åt användaruppgifter så lätt som de kan i dag.

I detta sammanhang har företagen ett stort ansvar. Syrien är ett exempel på ett land där ett stort ansvar vilar på företag som förser teknisk utrustning när det gäller säkerheten för de personer som protesterar mot regimen i landet. Robert Guerra underströk att om tiotusentals människor riskerar livet enbart genom att logga in på sociala medier och delta i regimkritiska diskussioner, måste man fråga sig om dessa individer är medvetna om vilka risker de tar och om de fortfarande skulle delta om de kände till dem. Om vi ser de sociala medierna som en viktig kanal för yttrandefrihet som möjliggör en öppen debatt måste vi diskutera hur vi kan skydda internetanvändare bättre. Att sprida information om hur man skyddar sig vid internetanvändning kan exempelvis ingå som en del i bistånd till NGO:er.

Javiera Rizvi Kabani, dokumentärfilmare och chef för Svenska institutets ledarskapsprogram för Mellanöstern och Nordafrika, som deltog vid samma seminarium som Robert Guerra, betonade hur komplicerade dessa processer är. Hon ser internet som ett oerhört viktigt hjälpmedel och framhöll att modern teknik varit ett redskap som möjliggjort den utveckling som skett i Nordafrika det senaste året och att den i hög grad fungerar som moskéerna gjorde förr – det vill säga som en plats där man träffas, utbyter idéer och sprider information.

– Exakt hur stor roll den moderna tekniken och internet har spelat för den utveckling som har ägt rum i Nordafrika och Mellanöstern det senaste året beror på vilket land vi talar om, sade hon.
Ett exempel på ett land där man kan studera hur komplicerade dessa processer kan vara är Tunisien. Ben Alis tunisiska regim försökte med största möjliga medel förhindra öppna diskussioner via sociala medier men då Tunisien samtidigt var det land i Nordafrika där flest personer i hade tillgång till internet gick spridningen av regimkritiska idéer inte att stoppa, påpekade Javiera Rizvi Kabani.

Fidaa Al-Sayed, grundare av Facebookgruppen "The Syrian Revolution", som även medverkade vid seminariet, höll med Robert Guerra om att det finns stora risker med att använda internet för människorättsförsvarare och regimkritiker, men lyfte samtidigt fram nödvändigheten i att använda sig av just sådana redskap för att åstadkomma förändring. 
–  Visst, det är en stor risk med att använda teknik som Facebook och Skype, men samtidigt har vi inga andra alternativ. Unga personer behöver därför hjälp att få sin frihet skyddad för att kunna utbyta åsikter över nätet.

Carl Schlyter, Europaparlamentariker (De gröna/EFA, MP), en annan av paneldeltagarna, menade ett enbart en mindre ändring av lagstiftning inom detta område skulle kunna innebära en stor förbättring av skyddet av internetfriheten. Även han underströk företagens ansvar. Han betonade att sociala medier bör vara just sociala och till för att skydda sina användare, inte verka i företagens intressen och rikta in sig på vinst. Schlyter framhöll avslutningsvis att vi trots allt bör vara hoppfulla.
– Det finns så många fler sätt att kommunicera på i dag än tidigare. Det måste vi ändå se som något positivt!

Text: Elin Rappe, projektsamordnare på UI.

 


Om UI-bloggen

Arkiv