Stora utmaningar efter trippelkatastrofen


Av: Linus Hagström

2011-11-07 |

Den japanska megajordbävningen i nordöstra Japan den 11 mars i år, med efterföljande tsunami och härdsmältor i kärnkraftverket Fukushima I, kan nog på många sätt komma att bli en vattendelare för samhällsutvecklingen i Japan. Landet hade stora utmaningar att hantera redan innan trippelkatastroferna slog till, och krishanteringen satte fingret på flera av dessa.

Somliga menar att Japans politiska ledning har fått oförskyllt mycket kritik för hur den har hanterat kriserna. Vid en konferens på universitetet i Duisburg-Essen nyligen bedömde ledande forskare att den dåvarande regeringen under premiärminister Naoto Kan sammantaget borde ges en ”fyra” eller ”stark fyra” i betyg av fem möjliga för sitt agerande. Flera undrade retoriskt hur mycket bättre något annat lands regering hade kunnat hantera en kris av denna magnitud.

Till att börja med var jordbävningen i Japan, med sin 9:a på Richterskalan, den femte kraftigaste jordbävningen som har uppmätts sedan 1900, och om man sedan lägger till den enorma förödelsen efter tsunamin och kärnkraftskatastrofen, så inser man att uppgiften som japanska ledare stod inför var både mycket okänd och helt ofantlig.

 

Om Japans krishantering ändå kan sägas ha fungerat förhållandevis väl så har den gjort det trots ett smutsigt maktspel mellan och inom de största politiska partierna, vilket har pågått i princip oförändrat av katastroferna. Och trots ytterst okänsliga kommentarer och skämt från ledande politiker. Den nyutnämnde industriministern Yoshio Hachiro fick avgå efter bara några dagar när han efter ett besök i Fukushima i början av september skämtade med en journalist om att han skulle ”smitta” journalisten med strålning från sina kläder. Och nu senast hamnade krishanteringsminister Tatsuo Hirano i blåsväder för sin kommentar om att de som inte hann undan tsunamin var ”idioter”.

Katastroferna har också lagt sten på börda för den redan hårt drabbade japanska ekonomin. De senaste tjugo åren kan i ekonomiskt hänseende betraktas som förlorade decennier för Japan. Tillväxten har varit minimal, budgetunderskotten stora och landet har dessutom upplevt deflation. Trots att japanska ledare länge lovat att skära bort dödkött ur budgeten innebär inte minst det omfattande återuppbyggnads- och saneringsarbetet i nordöstra Japan att landet i år får sin största statsbudget någonsin. Och trots att landets arbetare får lönesänkningar – inom staten med runt 8 procent – närmar sig statsskulden 250 procent av BNP.


Text: Linus Hagström, Senior Research Fellow vid Utrikespolitiska institutet med ansvar för Östasienprogrammet. I början av 2012 utkommer han med en bok om situationen i Japan i dag. "Japan nu: Strömningar och Perspektiv" (Carlsson Bokförlag). 


Om UI-bloggen

Arkiv