Vägbråk skapar problem för Morales


Av: Ylva Lindahl

2011-11-03 |

Med Evo Morales fick Bolivia sin första president av indianskt ursprung. Han har valts och omvalts av en stor majoritet som slutit upp bakom hans kamp för att slå vakt om ursprungsfolkens rättigheter, och för att värna miljön. Nu har han hamnat i blåsväder, anklagad för att strunta i båda delarna. Dessutom tycks en ny frontlinje utkristallisera sig i det redan polariserade landet: den här gången ställs olika indiangrupper och företrädare för ”småfolket” mot varandra, skriver Ylva Lindahl.

Morales hoppades att hans svåraste kris hittills skulle klinga av när han gjorde en kovändning och stoppade ett omstritt vägbygge genom en nationalpark i Amazonas. Istället har några av hans mest lojala anhängargrupper nu vänt sig mot honom.

Presidenten tvingades ändra sig om vägen sedan protesterande indianer från det berörda låglandsområdet tagits emot som hjältar i La Paz. Demonstranterna – bland dem barn, äldre och gravida kvinnor – nådde huvudstaden efter en drygt 60 dagar lång vandring. Anhängare bland höglandets invånare försåg besökarna från regnskogen med mat och varma kläder.

Ett par dagar senare satte Morales stopp för vägavsnittet som skulle dras genom nationalparken Tipnis. Han hävdade att folkets vilja därmed hade hörsammats. Men folket visade sig ha mer än en vilja. Beslutet som skulle sätta punkt för krisen blev startskottet för en ny konflikt. Andra grupper satte igång att organisera sig – för att kräva att vägen byggs som planerat. Och de som nu protesterar tillhör presidentens viktigaste stödtrupper: småbönder och indianer från höglandet.

Bristande trovärdighet
Det är snart sex år sedan Morales kom till makten, buren av en folklig proteströrelse mot sociala orättvisor och gamla maktstrukturer. Kokaodlaren och aymaraindianen Morales, ledare för socialistpartiet MAS, har genomdrivit en ny grundlag som ger ursprungsfolken stärkta rättigheter och ska värna miljön mot giriga exploatörer.

En trovärdighetskris uppstod därför när runt 1 500 indianer i augusti gav sig av på sin långmarsch mot La Paz. De hade föresatt sig att stoppa det redan påbörjade bygget av en 30 mil lång väg som skulle ge en direktförbindelse mellan departementen Beni och Cochabamba, och därmed mellan låglandet och högplatån. Vägen skulle skära rakt igenom nationalparken och indianreservatet Isiboro Sécure, ett 12 000 kvadratkilometer stort område som brukar kallas Tipnis. Namnet är en förkortning av spanskans Territorio Indígena Parque Nacional Isiboro Sécure. 

Demonstranterna som tågade till La Paz var företrädare för över 12 000 yuracaré, moxeña och chimán som bor i Tipnis och livnär sig av jakt, fiske och småskalig odling. De befarade att vägen skulle leda till att deras hävdvunna marker utsätts för skövling av nybyggare, skogsföretag och olje- och gasbolag. Enligt 2009 års författning borde de ha tillfrågats om vägbygget.

När marschdeltagarna tillryggalagt ungefär hälften av den över 50 mil långa vandringen försökte polisen med hjälp av batonger och tårgas att få dem att vända. Det slutade med över 70 skadade. Flera ministrar och andra i ledande ställning avgick, i protest eller på grund av kritik mot insatsen. Både inom landet och i omvärlden växte kritiken också mot Morales, som beordrade ett tillfälligt stopp av vägbygget.

Det räckte inte för att beveka demonstranterna som fortsatte mot sitt mål. Flera av dem insjuknade på grund av ovanan vid höga höjder och kyla; La Paz som är världens högst belägna huvudstad ligger 3 600 meter över havet. När demonstranterna till sist kom fram möttes de alltså av jubel.

De slog läger utanför regeringsbyggnaden och begärde att få förhandla direkt med presidenten. Inom en vecka hade de fått gehör för sina krav, formulerade i 16 punkter, och Tipnis hade förklarats utgöra ett ”okränkbart” område.

Motrörelse bildas
Men redan i Yucumo, där polisen gjorde sitt fruktlösa tillslag, figurerade Moralestrogna motdemonstranter som liksom ordningsmakten ville stoppa marschen. De anser att vägen behövs för att säkra utveckling i en isolerad landsända. Det är de grupperna som nu organiserar sig för att försöka häva byggstoppet. Bland dem finns småbönder som odlar kokablad, råvaran till kokain, i utkanten av Tipnis. De vill kunna bryta ny mark i området där vägen skulle gå. Ledaren för dessa cocaleros heter Evo Morales och är landets president.

Text: Ylva Lindahl, frilansjournalist som ofta medverkar i UI:s publikationer. Artikeln är framtagen i samarbete med Metro. En kortare version av texten finns på metro.se.

Om UI-bloggen

Arkiv