Valet i Liberia: Kvinnor viktiga för fortsatt fred


Av: Johanna Mannergren Selimovic

2011-10-12 |

Ett mycket stort valdeltagande rapporteras från gårdagens val i Liberia. Inte förrän på fredag väntas rösterna vara färdigräknade i valet, som hölls bara några dagar efter tillkännagivandet av att Nobels fredspris bland annat går till president Ellen Johnson-Sirleaf och Leymah Gbowee, företrädare för landets starka kvinnorörelse.

UI:s Johanna Mannergren Selimovic, som forskar om fredsbyggande, kommenterar betydelsen av fredspriset för landets fortsatta utveckling.

Vad betyder det för valet i Liberia att Nobels fredspris går till Ellen Johnson-Sirleaf och Leymah Gbowee?
Val är alltid ett mycket känsligt ögonblick i länder som håller på att återhämta sig efter krig, då makt ska fördelas mellan olika aktörer som måhända har lagt ner vapnen men som fortfarande driver en destruktiv agenda. Priset kan i det här läget naturligtvis uppfattas som en moralisk seger för Johnson-Sirleaf, men har också använts av oppositionsledare för att måla upp henne som det internationella samfundets nickedocka. Det faktum att hon själv anklagas för samröre med en av de våldsamma rebellgrupperna på 1990-talet är också en öm punkt som kritikerna har utnyttjat i samband med att Ellen Johnson-Sirleaf fick fredspriset.

Men priset ska inte förminskas till ett tillhygge i valdebatten. Även om det finns delade meningar om hur väl Ellen Johnson Sirleaf lyckats uppnå sina vallöften så kommer säkerligen priset att leva vidare som ett erkännande av den starka kraft som kvinnor utgör i fredsprocessen. Det var landets kvinnorörelse (med Leymah Gbowee som ledande gestalt), som lyckades tvinga fram fredsavtalet 2003. Uppemot tvåtusen kvinnor slog sig då ner i närheten av den dåvarande presidentens (och krigsherrens) Charles Taylors kontor och de stannade kvar där tills han gick med på att inleda fredssamtal.

Under fredsförhandlingarna som följde i Ghana barrikaderade kvinnorna dörrarna ända tills parterna hade nått fram till ett avtal. Den för landet enande kvinnorörelsen hade också stor betydelse för att Johnson-Sirleaf vann presidentvalet förra gången, och därmed blev Afrikas första folkvalda kvinnliga president. Både Ellen Johnson-Sirleaf och Leymah Gbowee har utmanat stereotyper och är viktiga förebilder för många unga kvinnor idag, inte bara i Liberia utan även i övriga Afrika.

På vilket sätt bidrar kvinnor till att skapa en hållbar fred?
Exemplet ovan visar hur kvinnor kan arbeta för att driva fredsprocesser framåt. Det finns otaliga andra exempel på hur kvinnors arbete för säkerhet och fred har varit centralt för en fredlig utveckling. Frågan handlar alltså inte ”bara” om kvinnors demokratiska och mänskliga rättigheter, utan också om kvinnors deltagande som en nödvändig ingrediens för en hållbar fred som gagnar hela samhället.

Ibland vulgariseras denna insikt till att kvinnor på något vis skulle vara fredligare än män. Det finns det ingenting som tyder på – när kvinnor har lyckats erövra maktpositioner har de också ofta förespråkat våldsamma metoder. Däremot polariseras ofta könsroller ytterligare i krigstider. Medan män tvingas ta till vapen så innehar oftast kvinnor en annan roll och får bära det yttersta ansvaret för familjen och olika samhällsfunktioner. De har därmed mycket att vinna på att skapa fred.

I många konflikter har det visat sig att kvinnor upprätthåller kontakter över konfliktens skiljelinjer, vilket underlättar fredsprocessen. Även om försvinnande få kvinnor ges tillträde till formella processer, så engagerar sig många i civilsamhället och bidrar därmed till ett pluralistiskt samhälle med många aktörer. Det har alla mycket att vinna på – forskning visar på kopplingar mellan jämställda samhällen och minskad risk för återfall i konflikt.

Finns det risk för att krig åter bryter ut i Liberia efter valet?
Samhället är fortfarande oerhört bräckligt och oro har uttryckts för att ett nederlag för oppositionen kan leda till att vissa grupper tar till våld. Samtidigt mobiliserar kvinnorörelsen för att tvärs över partigränser samarbeta för fortsatt fred. Förhoppningsvis kan de även denna gång ha ett positivt inflytande.  

Mer info:
Johanna Mannergren Selimovic disputerade 2010 i freds- och utvecklingsforskning vid School of Global Studies, Göteborgs universitet. Sedan 2011 är hon verksam som forskare vid UI, där hon arbetar med ett forskningsprojekt om fredsbyggande i postkonfliktländer med specifikt fokus på transitionell rättvisa och försoningsprocesser.


Om UI-bloggen

Arkiv