Ryssland

UI:s Rysslandsprogram studerar förändringar i rysk utrikes-och inrikespolitik av relevans för svensk utrikespolitik. Idag står Ryssland inför utmaningar som kräver nya angreppssätt och en ny politik. Frågor om modernisering och politiska reformer blir alltmer angelägna. Förstelnade maktstrukturer och korruption förhindrar insyn i politiska processer och hämmar den politiska debatten och försök till reformer. UI:s Rysslandsprogram följer hur den ryska politiken utvecklas.

Ryssland är en viktig aktör på den internationella arenan. Dess ställning som stormakt har dock fortsatt att gradvis försämras under 2000-talet. Trots en allt starkare utrikespolitisk retorik förmådde Ryssland inte skapa en ny grundval för ekonomiskt eller säkerhetspolitiskt samarbete med staterna på före detta sovjetiskt territorium; och dess politik gentemot väst blev mer distanserad. Flera bedömare anser att det krävs en revidering av den ryska utrikespolitiken för att förhindra att landet internationellt isoleras.

Den inrikespolitiska kursen har även konsekvenser för den ryska utrikespolitikens utformning. Förhoppningar om en förestående politisk kursändring växer nu inom Ryssland. Rysslandsprogrammet utgår från att det är nödvändigt för att förstå rysk politik och dess förändring att gå längre än vad traditionella politiska och säkerhetspolitiska studier vanligtvis gör. Det är viktigt att studera det vidare politiska, samhälleliga och kulturella sammanhang i vilket politiken formuleras.

Utrikespolitiska institutet har under loppet av många år bedrivit forskning om rysk politik i närområdet, på före detta sovjetiskt territorium och specifikt i Centralasien, gentemot Europa och EU, samt av Ryssland som global aktör.

Programmet arbetar aktivt i samarbete/utbyte med svenska och internationella forskare.

Forskningsledare: Lena Jonson